Kapad miljöbudget – svårare rädda hotade arter

Mer skyddsvärd skog som huggs ner – och svårare att rädda hotade djur och växter.

Att regeringen drastiskt minskat anslagen för värdefull natur kan få stora effekter på sikt.

helskärm

Sverige är långtifrån att nå de flesta av våra 16 miljömål. När det gäller mål som rör den biologiska mångfalden, ”ett rikt växt och djurliv” och ”levande skogar”, går utvecklingen till och med bakåt enligt Naturvårdsverkets färska utvärdering.

”Kraftfulla insatser krävs nu för att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald i Sverige”, skriver myndigheten.

Samtidigt finns mindre utrymme än på länge att göra något åt saken, eftersom regeringen kraftigt skurit ner miljöanslagen, framför allt posterna för värdefull natur.

Det väckte skarp kritik när budgeten presenterades i höstas. Men nu står det klart hur neddragningen påverkar i detalj, då Naturvårdsverket fått sitt regleringsbrev där regeringen anger hur man ska arbeta och med vilka summor.

Enligt Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen, handlar det om ”en drastisk förändring” gällande åtgärder och skydd av värdefull natur.

– Jag kan konstatera att vi verkligen tappar fart i arbetet att nå de ambitiösa mål som finns kring biologisk mångfald och friluftsliv, säger han.

helskärm

Skyddsvärd skog

Bland annat påverkas möjligheterna att bevara värdefull skog. Anslaget för att ersätta markägare som vill låta skyddsvärd skog stå kvar i stället för att hugga ner den minskar med 30 procent. Till 2025 ser det ut att minska än mer.

Det intresse länsstyrelserna märkt bland skogsägarna att skydda sin skog är många gånger större än den tilldelade budgeten, enligt Claes Svedlindh. Inte minst gäller det fjällnära skog.

– Det gör att många får vänta på pengarna vilket kan leda till att fler avverkar skyddsvärd skog. Jag tror säkert att vi får se exempel på det under de kommande åren, säger Claes Svedlindh.

Bevarade skogar är viktiga för många arter som kämpar i motvind. Men förutom att mindre pengar riskerar att slå mot livsmiljöer, så halveras nästan budgeten för åtgärder för hotade arter. Fjällräv och brunkulla är exempel på arter som riskerar att dö ut om inget görs.

helskärm

Hot mot artrika ängar

Många hotade arter är beroende av aktiv skötsel av deras livsmiljöer, exempelvis slåtterängar, en av våra mest artrika miljöer som ofta finns i naturskyddade områden. Här trivs alltifrån hotade fjärilar som blåvingar och andra pollinerande insekter till en mängd örter.

För att hindra att ängarna växer igen måste de slås med lie eller maskinellt varje år. Men även budgeten för skötselåtgärder samt anläggningar för besökare i naturreservat, minskar rejält, från nära en miljard till 400 miljoner.

– Det gör förstås att mindre skötsel blir utförd, både i våra över 5 000 naturreservat och annan värdefull natur över hela landet, säger Claes Svedlindh.

Förutom slåtterängar kan det handla om strandängar med rikt fågelliv eller gamla ekhagar som behöver rätt skötsel för att leva vidare.

– På kort sikt kanske det inte märks att områdena inte sköts, men på ett par år kan det få väldigt negativa effekter. Till exempel kan det göra att naturvärden som gjort att man bildat ett naturreservat till och med försvinner i stället för att bevaras, säger Claes Svedlindh.

”Dumt bilda nya reservat”

Det påverkar även möjligheten att bilda nya naturreservat, anser han.

– En kritik som funnits tidigare mot naturskyddet är att man inte ska skydda mer än man klarar av att sköta, och det ligger något i det. Om den här budgetnivån blir det normala framöver så kommer vi att få en bristande skötsel, och då är det dumt att bilda nytt.

Före årsskiftet klubbade världens länder en historisk räddningsplan för den biologiska mångfalden, motsvarande Parisavtalet för klimatet, vid FN:s miljömöte COP15. Bland annat ska 30 procent av hav och land skyddas.

Om planen blir en flopp eller kan vända utvecklingen hänger nu på hur länderna implementerar den, något som för Sveriges del blir betydligt svårare med krympta anslag för värdefull natur, enligt Claes Svedlindh.

– De anslagen är jätteviktiga för att stödja genomförandet i Sverige. Nu kommer det snarare gå åt motsatt håll än vad vi åtagit oss, säger han.

Invasiva arter

Ett exempel är att räddningsplanen tar sikte på att minska spridningen av främmande invasiva arter som riskerar att förstöra ekosystem. I Sverige finns i idag drygt 400 sådana arter, exempelvis mördarsnigel och parkslide, varav många orsakar stora skador.

Fram till nu har länsstyrelserna fått medel för åtgärder mot invasiva arter men de minskade anslagen gör att de pengarna försvinner. Kvar blir bara vissa akutåtgärder och information till markägare, enligt Svedlindh.

– Invasiva arter är ett stort problem globalt och även i Sverige, men här får vi tyvärr skära ner rejält.

Även anslagen för miljöövervakningen, en grundbult för att hålla koll på hur miljön mår blir ännu viktigare när planen från COP15 ska förverkligas, men även där har budgeten blivit betydligt mindre.

Claes Svedlindh betonar att det är viktigt att regeringen följer upp effekterna av de minskade anslagen.

– Om man delar de nationella mål som finns kring miljö och biologisk mångfald, då behöver man även avsätta resurser för dem.