Företagsledaren Hans, 71, häktades – förlorade alla sina uppdrag
Oskyldigt frihetsberövade kostar skattebetalarna över 75 miljoner
Publicerad 2020-07-17
Företagsledaren Hans, 71, satt häktad i två månader för brott han senare frikändes för.
Förra året begärde tusentals personer skadestånd för att ha suttit oskyldigt frihetsberövade – en ersättning som under bara 2019 kostade skattebetalarna över 75 miljoner kronor.
– Jag känner mig orättvist behandlad och häktningen ledde till att jag förlorade flera uppdrag, säger Hans.
Hans, 71, har på sig en mörkblå polotröja, kavaj och hornbågade glasögon. Stilen, långt ifrån Kriminalvårdens gröna häkteskläder.
I samband med att Hans häktades publicerades hans namn i flera lokal- och affärstidningar, men nu vill han inte ha med sitt riktiga namn.
– Jag tycker att det är mycket orättvist och oseriöst att mitt namn publicerades i media fastän jag inte ens var dömd. Det är klart att jag har lidit av det och det har skapat mycket negativa konsekvenser för både mig och min familj, säger mannen, som vi här kallar Hans.
Det var klockan 06:20 en tisdagsmorgon i början av 2018 som polisen knackade på.
– Det var tre civilklädda poliser. Jag hade överhuvudtaget ingen aning om att jag skulle kunna vara anklagad för någonting. Jag sa till min fru att jag är väl hemma om några timmar, säger han.
Samtidigt som polisen förde bort Hans genomfördes en husrannsakan där hans telefon, surfplatta och dator beslagstogs. Senare fick Hans, som då var ordförande för ett större företag, reda på att han var misstänkt för grovt insiderbrott.
Han häktades senare, på sannolika skäl misstänkt för obehörigt röjande av insiderinformation. Det ansågs finnas en risk för att Hans skulle kunna undanröja bevis eller försvåra utredningen om han var försatt på fri fot.
”Tappade livsandan”
Under de sju veckor Hans satt häktad hade han restriktioner där han inte fick träffa några andra, men han fick läsa tidningen. Dessutom fick han motionera varje dag, något som långt ifrån alla som sitter häktade får. Trots det beskriver 71-åringen hur psykiskt dåligt han mådde under tiden på häktet.
– Rent mentalt gick jag ner mig och jag tappade livsandan. Jag undrade vad det är för samhälle vi lever i? Jag förstod inte varför jag behövde hållas inlåst så lång tid. Även om jag var säker på min oskuld var jag orolig, framförallt på kvällar och mornar. Sömnen var inte den bästa.
75 miljoner till oskyldigt fångade
Förra året betalade Justitiekanslern ut över 75 miljoner kronor till personer som suttit oskyldigt frihetsberövade. Tittar man i Justitiekanslerns årsredovisning ser summan först högre ut, över 85 miljoner kronor, men då räknas ombudskostnader och ersättningar för skador vid polisingripanden in.
Och de senaste åren har utbetalningarna till oskyldigt häktade och fängslade ökat.
Förra året betalade man ut ersättning i 2 060 ärenden - där 133 personer fick över 100 000 kronor. Aftonbladet har granskat 80 av de fallen närmare.
Det handlar om personer som varit misstänkta, och sedan frikänts, för allvarlig brottslighet: mord, narkotikasmuggling, våldtäkt, människorov.
Bland de 80 fallen med skadestånd på över 100 000 kronor som Aftonbladet undersökt satt personen i genomsnitt häktad under 179 dagar, alltså närmare ett halvår. I sina ansökningar beskriver de konsekvenser av häktningen: hur de fått sparken från sina jobb, varit tvungna att flytta eller drabbats av psykiska besvär.
En kvinna i 60-årsåldern, som var misstänkt och sedan frikändes för grovt narkotikabrott, klagade på hur hon under tiden i häktet tvingades åka i handbojor tillsammans med en manlig vakt när hon skulle till gynekologen för en undersökning.
16 oskyldiga tonåringar häktade
Bland de 80 ärendena som Aftonbladet granskat från förra året fanns också 16 tonåringar, bland annat satt två 17-åringar häktade i över fem månader var innan de frikändes från mordmisstankarna.
– Det bryter ner en mentalt, säger en tonåring som satt häktad för ett brott han sedan frikändes för.
Företagsledaren Hans har ansökt om att få över 200 000 kronor i ersättning för förlorad arbetsinkomst samt över 50 000 kronor i ersättning för kränkning och lidande. JK har ännu inte fattat ett beslut kring hur stor ersättningen kommer att bli.
Hans reagerar över de 75 miljonerna som betalades ut förra året.
– På ett sätt känner jag att det inte är mycket pengar – samtidigt vet jag att det är väldigt begränsade belopp som betalas ut i Sverige. Det säger alltså något om hur många som varit oskyldigt frihetsberövade.
Häktningsskälen debatterades
Under tiden som Hans satt häktad förhördes han tre gånger, berättar han. Hans är kritisk till att han trots det behövde sitta häktad och inte försattes på fri fot i väntan på att utredningen skulle bli färdig.
– De hade beslagtagit all min teknik och alla bankkonton både privat och på företaget. Jag förstår inte vad för skada jag då kunde göra om jag fått gå hemma i min bostad?
De svenska häktena fick stor uppmärksamhet förra sommaren i samband med att världsartisten ASAP Rocky häktades och bland annat proportionalitetsbedömningen vid häktningar diskuterades. Eric Bylander, professor i processrätt vid Uppsala universitet, tycker att reglerna kring proportionalitetsbedömningen är löst formulerade och att det är bra att frågan diskuteras.
– Reglerna är såpass öppet formulerade att det är mer att man ser på den typiska inverkan på någon som blir häktad eller inte häktad, säger Bylander och tillägger:
– Ibland är vi lite häktningsglada i Sverige för det är ju ett effektivt medel. Sedan är det också ganska sällsynt att den som sitter häktad inte fälls för brott så man kan säga att prognostiseringen är ganska god.
Häktade i 70 av 81 fall
Aftonbladet har gått igenom samtliga häktningsprotokoll (omhäktningsförhandlingar borträknade) från Södertörns tingsrätt under maj månad från förra året.
- Domstolen fattade beslut om att häkta i 70 av 81 fall.
- I 6 av 81 fall gick man istället direkt till huvudförhandling och i 5 av de 81 fallen valde rätten att försätta personen på fri fot istället.
- Det särskilda häktningsskäl som flest häktningar grundades på var kollusionsfara, alltså att det ansågs finnas en risk för att den misstänkte skulle kunna försvåra utredningen på fri fot, som undanröja bevis eller påverka vittnen.
Eric Bylander jämför det med hemliga tvångsmedel, såsom hemlig avlyssning, som också nästan alltid får bifall.
– Det är inte detsamma som att domstolarna inte skulle göra en prövning utan man får tänka sig att åklagarna lär sig vad som kan hålla och väljer att inte gå fram med fall som riskerar att få avslag. Vi får ju inte se de fall där åklagaren funderat på att begära häktning men låter bli efter en bedömning av möjligheterna. Det blir ju som ett slags självavslag.
”Leva i limbo”
Efter att förhören i tingsrätten var avslutade försattes Hans och de övriga tilltalade på fri fot. Åtalet byggde på indicier där åklagaren menade att Hans läckt insiderinformation som påverkat aktiehandeln. Men varken tingsrätt eller hovrätt ansåg att det fanns bevis och Hans frikändes från samtliga brottsmisstankar. Trots frikännande dom har både rättsprocessen och tiden som häktad haft stor påverkan på hans liv, säger Hans. Att det dessutom dröjde 1,5 år mellan tings- och hovrättsdomen gjorde det hela värre, tycker han.
– Det var lite som att leva i limbo. Allt det här har lagt en sordin på mitt liv och min karriär. Jag har förlorat flera uppdrag och om man söker på mitt namn på internet dyker det här upp, det förstör väldigt mycket.