Problem med fetma ökar – pandemin kan förvärra

Av: 

TT

Publicerad:
Fetma och övervikt är ett växande samhällsproblem. Arkivbild.
Foto: NTB/TT
Fetma och övervikt är ett växande samhällsproblem. Arkivbild.

NYHETER

Fetma bland ungdomar fortsätter att öka. Uppluckrade rutiner i vardagen under pandemiåret kan ytterligare förvärra situationen.

Viktuppgång ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Dessutom mår överviktiga personer, särskilt ungdomar, inte så bra, framhåller forskare.

Dåliga matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige. Sedan 1970-talet har övervikt och fetma ökat, berättar Liselotte Schäfer Elinder, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet.

– Vi ser en generell uppåtgående trend i alla åldersgrupper och stora sociala skillnader. Fetma ökar med åldern, ju äldre vi blir desto tyngre blir vi. Sedan ökar även fetman i samhället över tid.

Riskfaktorerna har ökat

Vidare framhåller hon att det är svårt att se en ökning från år till år då det saknas säkra data. Däremot konstaterar hon att riskfaktorerna för övervikt och fetma har ökat under pandemin, särskilt bland ungdomar i gymnasieåldern.

– Folk har suttit hemma mer och rört sig mindre. Ungdomarna som har studerat på distans har sannolikt inte fått i sig lika bra mat som i skolan. Men det krävs bättre siffror innan vi kan säga vilken betydelse det har fått.

Över tid har tillgången på mat ökat i samhället. Framför allt vad gäller energität mat – sådant som går snabbt att sätta i sig.

– Det finns många produkter som är för enkla att svälja helt enkelt. Vi behöver mat med tuggmotstånd, grövre kost som fullkorn till exempel. Det tar längre tid att äta och man får i sig färre kalorier.

Skördar liv

Fetma och övervikt upplevs i första hand som ett hälsoproblem på individnivå. Globalt orsakar det dock mer än fyra miljoner dödsfall per år. I Sverige är den siffran 9 000 dödsfall per år, berättar Liselotte Schäfer Elinder.

– När man går upp i vikt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Dessutom mår överviktiga personer, särskilt ungdomar, sämre än normalviktiga.

Utöver det medför matrelaterade hälsoproblem stora kostnader för samhället. Inte minst på grund av vårdkostnader och förlorad produktion. Den totala kostnaden uppskattas till cirka 70 miljarder kronor per år.

Behövs bättre matmiljöer

Lena Hansson, utredare på Folkhälsomyndigheten, understryker även hon att det i dagsläget inte finns tillförlitliga siffror på hur gymnasieungdomars matrelaterade hälsa har påverkats av pandemin. Däremot vidhåller hon att det är någonting som myndigheten kommer att titta på.

Vidare betonar hon vikten av att jobba med samhällsplanering – att skapa hälsofrämjande närmiljöer.

– Skolan är en viktig arena. Det finns regleringar kring näringsriktighet i skolmaten. Men sedan finns det kafeterior och andra sammanhang där mat förekommer. Det krävs ett brett tänk, säger Lena Hansson.

Publicerad: