”Vi har ett system som håller på att haverera”
Luften har blivit renare under coronakrisen. När flygen stod på marken och biltrafiken sjönk minskade koldioxidutsläppen. Men kommer det hålla i sig?
Nu väntar det största slaget – omställningen för jordens framtid.
Uppdaterad 2021-09-29 | Publicerad 2020-06-21
Himlen över Södermalm mitt i Stockholm genomkorsas inte längre av hundra lågflygande Brommaflyg om dagen. Och på det stora genomfartsstråket Hornsgatan har trafiken sjunkit med en femtedel. Våren har kommit med en sällsynt tystnad.
Coronapandemin har lett till hundratusentals dödsfall världen över.
Men också förorenad luft dödar.
Runt tusen människor varje år bara i Storstockholm. Och i hela världen: över fyra miljoner, enligt Christer Johansson, professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet.
Under krisen beräknas flygtrafiken ha gått ner med runt 90 procent globalt. Också vägtransporterna har minskat dramatiskt.
Den renare luften har fått världens konturer att träda fram.
I den indiska staden Jalandhar har förbluffade invånare under våren delat bilder i sociala medier på Himalayas bergstoppar. Det är första gången de kunnat skymtas på nästan 30 år.
I tjugomiljonersstaden Delhi har de historiska monumenten dykt upp igen, efter att i åratal ha varit begravda i smog.
De minskade utsläppen i pandemins spår räddar människoliv.
Men i vilken utsträckning kan de hjälpa oss att tackla mänsklighetens största kris – klimatet?
Den som läser Parisavtalet finner inga spår av tvivel. Världen har enats om att hålla temperaturökningarna under två grader med sikte på 1,5 grader. Och för att nå dit måste koldioxidutsläppen minska rejält – med 7,6 procent om året.
Internationella energirådet IEA räknar med att de globala koldioxidutsläppen i år kommer att minska med åtta procent till följd av coronakrisen. Parismålet nås – precis.
Men det finns ett problem.
Vi behöver återupprepa minskningen nästa år. Och varje år därefter – fram till 2030.
Coronavåren har glidit över i sommar. På Södermalm fortsätter ambulanssirener att skära igenom den ovanliga tystnaden.
Nya coronasjuka förs till Södersjukhuset.
Den renare luften har kommit till högsta tänkbara pris. Människoliv har förlorats. Företag har kraschat och livsdrömmar slagits i spillror.
– Om detta är vad som krävdes för att klara Parisavtalet i år, hur ska vi då klara det nästa år? frågar mig en kollega.
Luftföreningar som kvävedioxid bryts snabbt ner. Koldioxid är väsentligt beständigare.
I maj registrerade Mauna Loa-observatoriet på Hawaii rekordnivåer av koldioxidpartiklar i atmosfären. Allt tyder på att 2020 – trots alla uppoffringar – kommer att bli det varmaste året som uppmätts.
– Det fungerar inte att gå tillbaka till stenåldern för att rädda framtiden, säger Kevin Noone, klimatforskare vid Stockholms universitet.
Han menar att vi nu måste ställa om våra samhällen i grunden.
– Lösningarna finns. Det gäller att snabbt implementera dem.
Isadora Wronski, Sverigechef på miljöorganisationen Greenpeace, menar att coronakrisen visar att världens regeringar är beredda att dra i nödbromsen för att rädda liv. Hon förväntar sig samma handlingskraft när det gäller klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald.
– Våra ledare måste stanna upp och fråga sig hur våra samhällen egentligen ser ut. Vi har byggt in oss i ett system som håller på att haverera.
Det är städerna som tar täten.
I Aten har borgmästaren svurit på att ”befria” allmänna platser från bilar.
Och i Milano – under våren epicentrum för världens dödligaste coronautbrott – bygger borgmästaren Giuseppe Sala om trettiofem kilometer bilgator till cykel- och gångvägar.
Också i Budapest har ett nätverk av nya cykelbanor skapats under coronavåren, trots att Ungern inte gjort sig känt för att ligga i klimatomställningens spets.
– Ingen är väl så sugen på att gå tillbaka till hur det var innan, med gul luft och hostande ungar, säger Mattias Goldmann, klimatdebattör och hållbarhetschef på teknikkonsultföretaget Sweco.
Omställningen är lättare i städer som under en tid varit helt nedstängda, menar han.
– Men svenska städer bör kunna göra mer, snabbt.
Ändå är det inte i det gemensamma gaturummet som det viktigaste klimatslaget står.
Utan i dragkampen om pengarna.
Ofantliga ekonomiska intressen står på spel när stimulanspaket på sammanlagt motsvarande tusentals miljarder svenska kronor ska hällas över Europas ekonomier.
EU-kommisionens ordförande Ursula van der Leyen har påtalat att nödlånen och stödpengarna måste vara kopplade till EU:s gröna omställning:
– Vi får inte hålla fast vid gårdagens ekonomi när vi bygger upp igen, sa hon i ett tal i Europaparlamentet i maj.
Flera medlemsländer har tagit intryck.
Den franska regeringen har ställt hårda motkrav för att ge stödpengar till Air France: flygbolaget får inte längre konkurrera med tåget på kortare sträckor och måste vara ledande i omställningen till biobränslen. Också i Österrike kopplas räddningen av det nationella flygbolaget Austrian till långtgående miljökrav.
Några liknande krav har hittills inte förts fram från den svenska regeringen, som nyligen utlovade fem miljarder stödkronor till SAS.
Runt om i världen verkar urstarka krafter för business as usual och en återgång till den fossilberoende värld vi hade fram till i vintras.
Mattias Goldmann anser att den svenska regeringen hittills agerat onödigt lamt.
– Stödpaketen ger oss en möjlighet till en snabb klimatomställning. Ska vi vara ledande i omställningen så är det ett perfekt tillfälle nu.
Man kan hävda att han har ett egenintresse i frågan, Goldmanns arbetsgivare erbjuder konsulttjänster kopplade den gröna omställningen.
Men kritiken kommer från fler håll.
– Just nu råder principen att rädda företag för att rädda jobb både i Sverige och i världen. Vi behöver gå mycket längre för att klara klimatomställningen, säger Isadora Wronski på Greenpeace.
Hon efterlyser politiskt ledarskap. En genomgripande analys och en riktning framåt.
– Om vi ska kunna nå Parisavtalets mål behöver vi gå till botten med grundorsakerna, som hela idén om evig tillväxt. Så länge som vi fortsätter att producera varor vi inte behöver, för pengar vi inte har, för att imponera på människor vi inte känner kommer utsläppen att fortsätta öka.
På Hornsgatan på Södermalm håller bilköerna på att växa till sig igen.
– Det ser ut som att trafikmängden börjar återgå till mer normala nivåer. Trenden är uppåtgående, säger professor Christer Johansson.
Några flygplan korsar ännu inte himlen, men flygbolaget BRA är under rekonstruktion och Brommaflygen ska återupptas inom kort. I köpgalleriorna ökar trängseln, när förlorad shopping ska hämtas igen.
En ny studie från organisationen Global Carbon Project visar att koldioxidutsläppen globalt nu närmar sig fjolårets nivå.
Förändringarna under coronakrisen har varit djupa och långtgående. Ändå bleknar de vid sidan av utmaningarna som väntar.
Omställningen av jordbruket och energiförsörjningen. Av transporterna och människors konsumtionsmönster – av hela vårt sätt att leva.
– Vi har fortfarande chansen att lämna över en bättre värld till våra barn. Men tiden att agera på är knapp, säger Isadora Wronski.
PODD Om klimateffekterna när världen öppnar
Under våren så stannade världen. Bilar och flygplan parkerades när coronaviruset spred sig över jordklotet och ganska snabbt kunde man se effekter på luften runt om i världen - utsläppen av växthusgaser minskade dramatiskt. Men nu har lockdowns och reserestriktioner hävts på många håll och bilar och plan är i bruk igen. Hur påverkade corona och lockdowns klimatet? Har världens ledare lärt sig något av krisen som kan påverka hur de hanterar klimatfrågan framöver ?
