Nyheter

Flera länder godkänner Sveriges Natomedlemskap

Av: 

TT

NYHETER

Sverige och Finland är nu ”inbjudna medlemmar” i Nato, med undertecknade anslutningsprotokoll.

– En historisk tidpunkt, säger statsminister Magdalena Andersson (S).

Flera länder var snabba med att godkänna protokollen, som ska ratificeras av alla de 30 medlemsländerna för ett fullvärdigt medlemskap.

Redan strax efter klockan 10 på tisdagen kunde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ställa upp sig för fotografering med utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto och de 30 Natoländernas ambassadörer.

Då hade alla undertecknat de svenska och finländska anslutningsprotokollen, vilket nu ger de två länderna status som ”blivande medlemmar” – invitees, på Natoengelska.

Applåderna var glada och norske Stoltenberg är nöjd.

– Jag ser fram mot att se ytterligare två flaggor vaja högt utanför Natohögkvarteret, säger generalsekreteraren på en presskonferens efteråt.

Därmed inleds nu den ratificeringsprocess då samtliga Natoländer ska godkänna anslutningen även på hemmaplan, i de olika parlamenten. Först när det är gjort, och anslutningsprotokollet arkiverats på rätt ställe i Washington, blir Sverige och Finland fullständiga medlemmar i militäralliansen.

Klart i Kanada och Danmark

Flera länder har närmast tävlat om att bli först att formellt ratificera Sverige och Finlands medlemskap i Nato. Kanada var först, enligt landets utrikesminister Mélanie Joly.

”Vi är starka tillsammans”, skriver hon på Twitter.

Även Danmark lämnade in sitt godkännande till det amerikanska utrikesdepartementet på tisdagen, några timmar efter att anslutningsprotokollen undertecknades på Natohögkvarteret i Bryssel.

”Jag är stolt över att Danmark har nått målet att välkomna Finland och Sverige in i Nato så snabbt”, säger Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod i ett pressmeddelande.

Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt har skrivit under protokollet efter stortingets förhandsgodkännande och dokumenten lämnas in på onsdagen, enligt det norska utrikesdepartementet. Och Estlands premiärminister Kaja Kallas meddelar att hon sammankallat parlamentet för att ratificera protokollen på onsdagen.

Samtidigt tar Sverige ett rejält steg in i Nato redan nu. Antalet anställda på Natodelegationen kommer att tredubblas när dörrarna öppnas på ett helt nytt sätt.

– Det här är ett väldigt viktigt steg. Vi får nu tillträde till ungefär 150 arbetsgrupper, all information, all post och mejl som kommer, säger Linde.

Samtidigt återstår frågan om hur Turkiet kommer att göra – trots den uppgörelse som nåddes vid Natotoppmötet i Madrid i förra veckan, då Turkiet lyfte sitt veto mot att inleda medlemskapsprocessen. Turkiet har dock tydligt uttalat att man vill se konkreta följder av de ordalydelser om kamp mot terrorism, vapenexport och utlämningar som länderna enades om i Madrid.

Olika tolkningar

Regeringen är samtidigt noga med att allt ska gå lagenligt till.

– Jag tror inte att du hittar ett enda internationellt avtal där du inte har olika tolkningar. Men vi har tillsammans skrivit under detta – de tre länderna – och vi kommer att hedra det, säger Linde.

– Men vi kommer att följa svenska lagar och europeiska och internationella konventioner.

Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, tror att frågan om det turkiska parlamentets ratificering handlar om när, snarare än om.

– Det är inte rimligt att tro att Turkiet ska skjuta på det här parlamentsbeslutet i oändlighet. Men här har vi bekymret med tidslinjen, att Turkiet håller val nästa år, och möjligen kan ha ett intresse av att dra ut på saken, säger han.

Ett år?

Magdalena Andersson anser ändå att Sverige nu är ”betydligt säkrare” än tidigare. Även om ratificeringen skulle dröja.

– Det kan ta lite tid och det är därför vi har jobbat så hårt för att vi ska kunna ha de här säkerhetsförsäkringarna under den här processen. Regeringens bedömning har varit att det här kan ta ett år och det är en bedömning som ligger fast, säger hon.

Ann Linde lovar samtidigt att Sverige inte kommer att agera överdrivet försiktigt gentemot Turkiet under väntetiden, för att inte skada processen.

– Sverige kan vara kritiskt mot alla länder. Det är inte så att vare sig Turkiet eller Finland eller Sverige eller något annat Natoland har ålagt sig något förbud mot yttrandefrihet eller liknande.

Hon säger sig själv inte ha sett någon lista över de 73 personer som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hävdar sig ha fått löfte om att Sverige ska utvisa. Och hon tar relativt lätt på kritiken mot förra veckans avtal.

– Jag har väl sett lika många tolkningar av folkrättsexperter som det finns folkrättsexperter. De får gärna kritisera avtalet – eller tycka att avtalet är bra. Vi välkomnar alla typer av synpunkter i Sverige, säger Linde i Bryssel.

ANNONS

Imorgon är det Mumindagen! Fira det med att köpa muggen ABC.

Extern länk från Cervera

Köp här!

Publisert: