Irriterat i EU om rätt och demokrati

helskärm

Vem sköter rättsväsendet på bästa sätt och hur är det egentligen med pressfriheten och korruptionen?

En ny årlig rapport ska visa vägen i EU – i ett läge när stämningen blir allt mer infekterad mellan medlemsländer i öst och i väst.

Onsdagens stora rapport om rättsstatsläget i de 27 medlemsländerna ska bli en årlig föreställning för att peka på både ljuspunkter och frågetecken. Tanken är att upptäcka problem redan på förhand och kunna inleda en dialog om det, förklarar Vera Jourová, kommissionär med ansvar för värderingar och öppenhet.

Hon tar avstamp i sin egen bakgrund i det gamla kommunistiska Tjeckoslovakien.

– När rättsstatsprinciperna inte följs och är i fara så får det en konkret inverkan på alla delar av våra liv. Det vet jag, för jag växte själv upp i en auktoritär stat. Där var alla inte lika inför lagen. De politiskt utnämnda domarna tjänade inte rättvisan, säger Jourová på en presskonferens i Bryssel.

Ungern och Polen

I årets rapport finns kritik mot företeelser i en lång rad medlemsländer. Allra flest allvarsord riktas samtidigt som väntat mot Ungern och Polen, som redan länge fått bannor för hur regeringen agerat gentemot rättsväsendet, oberoende massmedier och annat.

De två länderna håller dock inte alls med om kritiken och har i stället aviserat att man tänker göra en egen granskning av hur andra EU-länder sköter sig.

– Jag har fått nog av att vissa västeuropeiska politiker använder oss som slagpåse, sade Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto i måndags, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Kompromiss

Parallellt försöker Tyskland, som ordförandeland i EU:s ministerråd, få alla medlemsländer att acceptera en kompromiss kring hur utbetalning av EU-medel ska kunna kopplas till att länderna sköter sig på rättsstatsområdet.

Kompromissen är nödvändig för att få sommarens uppgörelse om en ny långtidsbudget att träda i kraft och fick på onsdagen tummen upp av en majoritet av medlemsländernas EU-ambassadörer, inför fortsatta förhandlingar med EU-parlamentet.

Sverige, Finland, Danmark, Nederländerna, Luxemburg och Belgien röstade dock emot och vill ha hårdare villkor. Även Ungern och Polen var emot – men av det rakt motsatta skälet.

Kompromissen öppnar bland annat för åtgärder mot ett EU-land om merparten av de övriga medlemsländerna är överens om det, men ger samtidigt landet möjlighet att kräva en diskussion i frågan på stats- och regeringschefsnivå.