Forskare: ”240 000 unga i Sverige kan vara drabbade”
Uppdaterad 2017-10-06 | Publicerad 2017-05-29
I de 200 rättsfall som Aftonbladet granskat kommer det dolda förtrycket fram.
240 000 unga i Sverige kan leva under hedersförtryck.
Mörkertalen är enorma.
– Vi tror att var tredje elev med utländsk bakgrund lever under hedersrelaterade familjenormer, säger docent Astrid Schlytter.
Ingen vet hur många i Sverige som lever under hedersförtryck.
2009 kom statliga Ungdomsstyrelsens rapport om att 70 000 unga inte fick välja vem de gifter sig med.
Den senaste översiktliga bedömningen gjordes i Carin Götblads statliga utredning från 2014: 100 000 killar och tjejer under 25 år lever under hedersförtryck.
– Minst. Det är väldigt lågt räknat. Och då handlar det bara om unga. En stor, tyst grupp är vuxna kvinnor, säger Carin Götblad.
Arbresha Rexhepi är nationell samordnare för Fryshusets Elektra, som jobbar mot hedersförtryck.
– Vi kan se att det är mycket vanligare än vad siffrorna som finns nu visar.
Kollegan Armin Azadkhah, som varit verksam i Elektra i Göteborg under åtta år, håller med.
– Vi vet att det är betydligt vanligare, och att det också drabbar män.
Återkommande mönster
Forskare kommer också fram till högre siffror.
Docent Astrid Schlytter vid Stockholms universitet är en av Sveriges främsta experter på hedersproblematik. Enligt henne kan man se ett återkommande mönster både i de svenska studierna hon varit med att ta fram, och i motsvarande norska, danska och brittiska studier, när det gäller omfattningen av hedersförtryck.
Baserat på enkäter genomförda i Sverige kan man se att var tredje flicka med två utlandsfödda föräldrar har begränsningar i skolan, är förbjuden att ha pojkvän, måste vara oskuld när de gifter sig och får inte vem vem de gifter sig med.
Bröderna har inte samma restriktioner som sina systrar, men de blir bortgifta i nästan lika stor utsträckning.
– Vårt antagande är att var tredje elev, flickor som pojkar, som själva är födda utomlands eller som har två utlandsfödda föräldrar lever under hedersrelaterade familjenormer, säger Schlytter.
I Sverige skulle det innebära att nära 240 000 unga lever under hedersförtryck. Då räknas inte de fall in där den unga har en utlandsfödd förälder eller där båda föräldrarna är födda i Sverige. Hedersförtryckta i kristna svenska församlingar eller vuxna ingår inte heller.
En bråkdel fångas upp av rättsväsendet.
Vågar inte berätta
När det gäller hedersvåld är rättsväsendet nästan alltid beroende av att den utsatta flickan eller pojken berättar. Det är särskilt tydligt i de 158 fall av omhändertaganden som vi granskat. Socialtjänstens omhändertaganden orsakas nästan alltid av att de unga själva berättar om hur kontrollerade de är i vardagen. De som berättar har fått nog, och anförtror sig till skolkuratorn, favoritläraren, skolsystern eller någon annan vuxen utanför släkten.
Deras systrar och bröder, som accepterar sina öden, berättar inte. Däremot syns de i rättsfallen, när syskonen som tar steget vågar berätta.
- En 16-årig flicka har självmordstankar. Föräldrarna har sedan barndomen kallat henne störd, dum, idiot, IG-barn och värdelös, och nu ska hon giftas bort. Flickan berättar att hennes äldre syster blev bortgift med sin make mot sin vilja. I dag hävdar storasystern att det var kärlek vid första ögonkastet, för att vara föräldrarna till lags.
- Föräldrarna till en 14-årig flicka hotar att mörda henne om hon har sex med någon kille. 14-åringen berättar samtidigt att hennes syster tidigare utsatts för våld, men att det upphörde när hon gick med på att bära slöja och fogade sig.
Målsgägandebiträdet Ulrika Rogland konstaterar att socialtjänsten och rättsväsendet sällan kan gripa in om de unga inte berättar. Hon tror att fler skulle våga, med rätt stöd.
– Skolorna har stora möjligheter att förändra genom att informera. Det handlar mycket om att elever ska känna till sina rättigheter, och att skapa en kontakt. De måste våga lita på att de tas på allvar om de berättar, så att de inte skickas hem igen, säger Rogland.
Myndighetsmissar kan bli ödesdigra
Ett annat viktigt skäl till att mörkertalen är höga är myndigheternas misstag.
I vår granskning syns misstagen som till slut rättats till, men som hade kunnat vara ödesdigra:
- Familjen hotar och misshandlar en 15-årig flicka för att hon har pojkvän. När hon går till socialkontoret för att söka hjälp sätter hon sig i väntrummet. Efter en stund kommer pappan och tar henne därifrån. Pojkvännen berättaren månad senare att både han och flickan dödshotats av hennes pappa, bror och en vän till familjen för en kurator, som gör en orosanmälan. Om socialkontoret agerat annorlunda, hade berättelsen kommit fram tidigare.
– Om socialtjänsten misstänker hedersvåld så ska flickan sättas i ett särskilt inrättat väntrum där ingen kommer åt henne. Dessutom får man inte lämna information om att hon är där. Det är sekretess, säger Rogland.
- I januari 2016 kom en 13-åriga flicka till Mönsterås, utan vårdnadshavare men tillsammans med sin faster, farbror och flera kusiner. Redan då reagerade socialtjänsten på det faktum att flickan var gift, men placerade henne tillsammans med maken. I september framkom det att flickan, som då hunnit fylla 14, är gravid. Händelsen har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som utreder kommunens agerande.
• Storebrodern håller koll, så att den 15-åriga systern inte har några killkontakter. Han misshandlar henne nästan varje dag. När han bryter hennes ben, väntar föräldrarna en vecka med att söka vård. Till läkaren säger flickan att hon ramlat. Hennes berättelse kommer fram till slut, men hade avslöjats tidigare om läkaren hade fått flickan att berätta.
Polisen Kickis Åhré Älgamo, som tidigare arbetat med hedersrelaterat våld på Rikskrimalpolisen, säger:
– Sjukvården tar inte barnperspektivet. Här finns någon som utövar makt och kontroll i barnets närhet. Då kan man inte prata fritt. Läkaren måste prata med flickan i enrum, och ställa mycket tydliga frågor: "Är det någon som har varit dum", "På vilket sätt har de varit dumma" och så vidare. Då spricker snart den påhittade versionen.