Aten kan sätta punkt för namnbråk med grannen

Sofia Eriksson/TT

Publicerad 2019-01-23

Vad ska egentligen Greklands norra grannland kallas? Frågan har splittrat de två nationerna i över 20 års tid och gett upphov till stora protester. Men nu har det blivit dags för parlamentet i Aten att fälla sin dom över Makedoniens namnbyte.

Tårgasen låg tung över Aten i söndags sedan en protest urartat i stenkastning och sammandrabbningar. Tiotusentals personer hade tagit sig till den grekiska huvudstaden för att visa sitt missnöje med planerna på att låta Makedonien byta namn.

– Regeringen består av förrädare, sade demonstranten Christina Gerodimoun till nyhetsbyrån AFP.

Långvarig träta

Greklands premiärminister Alexis Tsipras har drivit på för en överenskommelse med Makedonien för att sätta punkt för tvisten om landets namn. Dispyten har rasat sedan grannlandet deklarerade självständighet från Jugoslavien 1991, vilket fick en del i Grekland att oroa sig över att Makedonien skulle göra anspråk på den grekiska regionen med samma namn.

Inte blev det bättre när den dåvarande nationalistiska regeringen i Skopje 2011 uppförde en stor staty av "krigare till häst" i den makedonska huvudstaden, som alla trots den anonyma titeln vet föreställer Alexander den store. Dessutom döptes både en flygplats och en motorväg efter mannen som ledde det antika grekiska kungadöme som i dag till stor del ligger i Grekland, Makedonien och Bulgarien.

– Den förra regeringen i Skopje spelade mycket på gammelgrekiska symboler och byggde en nationell identitet kring det antika Makedonien. Det gjorde grekerna mer och mer förargade och mindre villiga att nå kompromisser, säger Jessica Giandomenico, Balkankännare knuten till Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.

Hot om veto

Konflikten har blockerat Makedoniens medlemskap i EU och Nato, eftersom grekerna ständigt hotat med veto. Men 2017 återkom socialdemokratiska SDSM till makten i Makedonien och regeringen drev på för ett namnbyte för att öppna för medlemskapsförhandlingar.

Och i ledning av premiärministrarna Alexis Tsipras och Zoran Zaev enades regeringarna förra året om att Makedonien ska heta Nordmakedonien i stället.

– Det är väl ingen i Makedonien som egentligen ville byta namn. De skulle nog inte ha kommit till den smärtsamma punkten att de gick med på det om inte medlemskap i Nato och EU låg i potten, säger Giandomenico.

För att namnbytet ska bli verklighet måste det godkännas av parlamentet i Aten. Kollegorna i Skopje har redan sagt ja – och på torsdag gäller det för den grekiske premiärministern att få med sig 151 av de 300 ledamöterna. Omröstningen föregås av debatt och kan komma att dra ut på tiden och genomföras tidigt på fredag.

Motståndet är dock utbrett bland partierna, där många motsätter sig ett namn som överhuvudtaget inkluderar det M-ord som de associerar så starkt till det grekiska kulturarvet.

”Jättestort”

Trots det ser Tsipras ändå ut att kunna lyckas eftersom tillräckligt många oberoende ledamöter har lovat sitt stöd och hans parti Syriza har 145 platser.

– Får de ihop det är det jättestort. Särskilt för Makedonien som kan komma till avslut i viktiga utrikespolitiska processer, som att kunna gå med i Nato och inleda förhandlingar med EU. Det geopolitiska steget västerut innebär också minskat ryskt inflytande i Makedonien.

Namnfrågan har länge varit ett givet samtalsämne för 69-årige pensionären Spyridon Columbus och hans vänner i Rhodos stad i Grekland. Diskussionerna har stundtals varit heta, eftersom åsikterna går isär.

– Makedonien är och har alltid varit grekiskt och ingen kan skriva om historien. Men jag är okej med att de kallar sig Nordmakedonien. Jag hoppas att parlamentet säger ja, så att bråket kan få ett slut, säger han till TT över telefon.