Armenisk protest mot kamikazedrönare
Publicerad 2016-04-11
En drönare uppges ha flugit in i en armenisk militärbuss, i Nagorno-Karabakh.
Armenien protester nu mot det azerbadjanska tilltaget och mot leverantören Israel, rapporterar israeliska Haaretz.
Situationen i den azerbadjanska republiken Nagorno-Karabach, som är självständig och har en majoritetsbefolkning av armenier, har de senaste veckorna varit mycket spänd. Eldupphöret i början av förra veckan har gjort att våldsamheterna avtagit, men rädslan är stor för att konflikten ska trappas upp. Särskilt eftersom Ryssland och Turkiet stöder varsin sida i konflikten.
Den senaste vändningen är att Armenien riktat skarp kritik mot Israel för att man sålt flygande ”självmordsdrönare” till Azerbajdzjan. Och mot Azerbajdzjan för att man använt sig av vapentypen, rapporterar Haaretz och hänvisar till en myndighetskälla i Jerusalem.
Protesten framfördes av Armeniens Egypten-ambassadör till det israeliska utrikesdepartementet.
Enligt Armeniens försvarsministerium styrdes en azerisk drönare in i en buss med armeniska militärer. Sju av personerna i bussen uppges ha dödats.
Byggd som en stridsspets
Ett videoklipp som lagts upp av en azerisk användare på Youtube påstås visa den israelisk-tillverkade drönaren IAI Harop. Den pilotlösa farkosten ses tydligt flyga innan den försvinner bakom en kulle, samtidigt som skottlossning och ett ihållande larm hörs.
Att Azerbajdzjan använt sig av drönaren i Nagorno-Karabakh har inte kunnat bekräftas. Skulle uppgiften visa sig stämma kan det vara första gången som den här typen av vapen använts i strid, rapporterade Washington Post i förra veckan.
IAI Harop-drönaren slår mot en måltavla genom att köra in i den. Farkosten bär inga missiler utan är själv en stridsspets, som exploderar vid kontakt.
2007 sålde Israel försvarsmateriel till Azerbajdzjan, bland annat drönare. Affären värderades till 13 miljarder kronor.
Olöst konflikt
Mellan 1988 och 1994 pågick Nagorno-Karabach-kriget som utlöstes av att regionens nybildade parlament tog beslut om att man ville gå med Armenien. Totalt krävde kriget omkring 30 000 människoliv och först när Ryssland 1994 förhandlade fram en vapenvila tog striderna paus.
Nagorno-Karabach har kontrollerats av armenisk militär och lokala armeniska styrkor sedan vapenvilan, men den politiska konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan är trots förhandlingar ledda av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa ännu olöst. Under åren har oroligheter vid flera tillfällen blossat upp, senast i början av april när båda sidor sköt artillerield.
Utbrytarregionen Nagorno-Karabach tillhör officiellt Azerbajdzjan men majoriteten av befolkningen är armenier och den är i praktiken självstyrande sedan 1992.