Startar skolor med avgifter: ”Skickat brev till 430 diplomater”
Kan kosta 160 000 kronor per elev – ägaren importerade tidigare konstgödsel
Uppdaterad 2021-06-20 | Publicerad 2021-06-19
UPPSALA. På skolföretaget Steam education holding AB:s hemsida finns bilder på leende barn som lutar sig fram över laptops. Lärare vackra som fotomodeller. ”Alla våra lärare är högkvalificerade och har stor professionell erfarenhet” står det.
Kruxet är att bilderna kommer från bildbyråer. Än så länge finns nämligen inga klasser, anställda eller elever.
Men vd:n Alaa Hanna har ansökt om att starta avgiftsbelagda skolor i ett 20-tal svenska kommuner, från Göteborg till Gävle.
– Varje dag hör folk av sig och visar intresse, föräldrar gråter av glädje när de får kontakt med oss, säger han.
Salarna i det gamla mentalsjukhuset Ulleråker har renoverats av Uppsala kommun, men står än så länge tomma. Skolbänkarna levereras först under sommaren, några månader innan den första British international school slår upp portarna. Runt hörnet ligger en gräsplätt innanför rostiga stängsel. Det ska bli skolgården.
Steam educations vd Alaa Hanna pekar på de kala väggarna i ett av klassrummen.
– Här ska tavlan vara, här sitter eleverna. Det blir ett stort bord, en soffa här. Eleverna ska jobba mycket med händerna, med problemlösning, robotics. Det kallas life long learning. Här i Sverige pratar man fortfarande om slöjd och hemkunskap. Jag älskar slöjd, men man måste följa med i det senaste, säger han.
I hospitalets flygel låg tidigare en annan privat skola, som fick ekonomiska bekymmer, köptes upp och flyttade. Och nu är det dags för en ny skolaktör.
Importerade konstgödsel
Alaa Hanna tycker inte att vi ska fokusera på honom som person i den här artikeln utan på affärsidén bakom hans skolföretag Steam education, med sina sex dotterbolag. Men han själv är också intressant om man vill förstå den svenska skolmarknaden i dag.
En värld där ingen längre pratar om skolor. Utan om “schools”.
Och där skolföretagsledare, som Alaa Hanna, kan komma från helt andra branscher; hans tidigare företag jobbade med import av konstgödsel.
När jag frågar om det inte är ett stort steg från att handla med gödsel till att driva skolor med tusentals elever över hela landet, påpekar Alaa Hanna att han har både svensk och egyptisk lärarexamen i grunden, och att han även har arbetat som engelskalärare både utomlands och i Sverige.
– Vi är pedagoger, vi kan skola. Det är många som driver skolor i Sverige i dag och inte kan någonting om skola. De kan ekonomi, investeringar och rekryterar folk som kan skola. För oss är barnen, eleverna, familjer och personal, nummer ett, säger Alaa Hanna.
Skolor för diplomatbarn
I djungeln av engelskspråkiga, business- och karriärinriktade skolbolag har denne entreprenör funnit en för många okänd nisch: internationella skolor, som enligt svensk lag får ta ut stora elevavgifter. Att gå på den nya skolan i Uppsala kostar till att börja med mellan 50 000 och 90 000 kronor per elev och år.
Alaa Hanna menar att de höga avgifterna är nödvändiga för att ha råd med dyra internationella lärare och rektorer, som enligt honom flyttar runt likt ett skolans jetset över världen till den som för tillfället betalar mest.
– Man måste vara lite alert om man ska driva internationell skola med samma kvalitet som utomlands. Där har man ofta byggt upp skolan från början med simhall och multimediaroom, det kan inte bli aktuellt här förrän om fyra-fem år, säger Alaa Hanna.
Internationella skolor ska inte blandas ihop med de skolor som i dag kallar sig internationella, som friskolekoncernen Internationella engelska skolan. Målgruppen är ett välbärgat samhällsskikt: diplomatfamiljer, hemvändande utlandssvenskar, barn till internationella forskare som befinner sig tillfälligt i Sverige.
”Hundra procent British school”
Hur många elever som sökt till British international school i Uppsala vill Alaa Hanna inte uppge, då ”elevantalet fluktuerar från dag till dag”.
I handlingarna han lämnat in till skolinspektionen finns en prognos på drygt 200 elever. Det skulle innebära att företaget planerar att ta emot över 18 miljoner kronor i statliga och kommunala bidrag, förutom elevavgifterna, som en del redan ska ha betalat in.
Steam education säger sig ha skickat ut 40 000 infobrev till barnfamiljer i trakten, och 1 400 ansökningar har enligt vd:n inkommit från brittiska lärare som vill jobba på skolan.
– Det kommer bli en hundra procent British school. Vi har även skickat ut brev till 430 diplomatfamiljer i Stockholm. Många föräldrar gråter av glädje när de får kontakt med oss. De vill komma till Sverige men det finns inte skolor som passar, för deras barn kan inte svenska och de vill kunna följa den brittiska läroplanen. Vad har de för alternativ? säger Alaa Hanna.
Kritik mot höga elevavgifter
Ansökningarna om att starta internationella skolor har fördubblats på tre år, och denne företagares nära 60 ansökningar och överklaganden utgör en stor andel.
Förutom här i Uppsala har Alaa Hanna även fått tillstånd att starta fyra amerikanska och brittiska grundskolor och gymnasier i Göteborg. Nyligen sa också Eskilstuna kommun ja till Steam educations etablering: “Finns det någon som vill gå på en skola som tar ut avgifter är det upp till dem. Det är ändå vuxna människor vi pratar om”, enligt Eskilstuna-Liberalerna.
På flera andra håll, som i Malmö, Härryda, Mölndal, Örebro, Linköping, Västerås och Gävle, har Skolinspektionen hittills satt stopp för företaget. Till exempel har man inte trott på att det skulle finnas 800 diplomatbarn som har råd att betala de höga elevavgifterna i en arbetarstad som Västerås.
Skolinspektionen tycker också att avgifterna på upp till 160 000 kronor per elev och läsår är för höga, och är i flera beslut kritisk mot Steam educations budget – som bygger på krediter, lån, elevavgifterna och kommunala bidrag på upp till 90 000 kronor per elev.
Kommunen: Följer nogrannt
Helena Hedman Skoglund (L), kommunalråd i Uppsala och ordförande i utbildningsnämnden, menar att hon generellt är kritisk till elevavgifter, men att kommunen sett ett behov av en skola som följer internationell läroplan.
– Vi måste ju följa den noggrant såklart, i och med att vi som kommun har ansvar för att eleverna i slutändan får utbildning. Men vi måste också räkna med att Skolinspektionen som myndighet har gjort en korrekt bedömning av den här huvudmannens förmåga att driva skola. Jag vill ju ha en långsiktighet i de skolor som startar i Uppsala, säger hon.
Steam educations vd Alaa Hanna säger att han för tillfället dragit tillbaka de flesta ansökningarna, men kommer att söka i flera kommuner på nytt, där han hittar lokaler och behov. Avslagen och kritiken handlar om brister i regelverket, snarare än att han inte är lämpad att driva skola, menar han:
– Myndighetens skepticism till att vi i etableringsskedet bygger ekonomin på krediter och lån är mycket märklig. Godkända elevavgifter och kommunala bidrag finansierar verksamheten. Det är ju det som möjliggör att driva en skola.
