Kommunala skolor läggs ner – Emmy, 13, tvingas byta skola för andra gången

Föräldrauppror mot skolkarusell i Solna

Publicerad 2021-06-18

SOLNA. Över 500 barn tvingas byta skola till hösten när två kommunala högstadier och mellanstadier läggs ner i Solna.

Nedläggningarna har blivit startskottet på ett föräldrauppror mot det blågröna styrets skolpolitik som många menar gynnar friskolorna.

Politikerna menar att kritiken är en ”konspirationsteori”.

– Varför skulle vi fatta det här beslutet om vi inte trodde att det skulle bli bra? säger Marianne Damström Geberen (L), ordförande i skolnämnden.

Sommaravslutningen förra veckan var den sista. Nu läggs hög- och mellanstadiet på Skytteholmsskolan ner, och drygt 380 elever blir av med skolan de går i.

– Vi föräldrar fick samtal från gråtande barn. Det som var hela deras kända värld revs upp och de fick veta det genom en stapplig film innan vi ens fått informationen, säger Cecilia Lundqvist, förälder till två barn i skolan.

Nära 400 barn tvingas byta skola när politikerna beslutar att lägga ner större delen av Skytteholmsskolan i Solna kommun.

Nedläggningen motiveras med vikande elevunderlag. Men i det mejl som föräldrarna fick om nedläggningen nämndes samtidigt att Internationella engelska skolan, IES, öppnar i kommunen i höst.

Det stod att detta påverkade behovet av skolplatser, men uppfattades också av flera föräldrar som en uppmuntran att söka dit.

– När de säger att de lägger ner skolan och i samma mejl säger att ”populära” IES öppnar så uppfattas det av många som att man hjälper friskolan att fixa elever, säger Cecilia Lundqvist.

Att sätta sig in i kommunens skolkarusell är inte helt lätt. Inom loppet av tio år har fem grundskolor i Solna lagts ner, helt eller delvis. En har öppnat igen med nytt namn.

När Skytteholmsskolan lägger ner får en del föräldrar sina barn uppdelade på två eller tre skolor. En fotbollsprofil som nyligen börjat får flytta till en annan skola. Kommunen lägger också ner ett mellanstadie på Granbackaskolan och högstadiet på Bergshamraskolan. Omkring 500 barn tvingas byta skola i höst.

Samtidigt öppnar ytterligare en friskoleaktör, Raoul Wallenbergskolan, RWS, en högstadieskola – sin andra i kommunen – några kilometer bort. Kommunen ville 2017 låta RWS ta över Bergshamraskolan, men affären avbröts efter protester.

Vissa barn tvingas bryta upp från skola, lärare och klasskompisar för andra gången på grund av skolbesluten.

Skola stängde och öppnade igen

En av dem är 13-åriga Emmy som fick byta till Skytteholmsskolan när hon gått drygt ett år i Fridhemsskolan. Skolan lades ner – mitt i terminen.

– Vi märkte inte alls av att det blev mer resurser till skolan efter den första nedläggningen, det blev snarare sämre, säger hennes mamma Roro, 36.

Efter beskedet om nedläggningen av Skytteholmsskolan har lärare slutat och föräldrar vittnar om oro och ökad otrygghet på skolan. Emmy har slutat gå till skolan. Var hon ska börja i höst är oklart.

– Hon känner sig skolexkluderad. Det känns som att politikerna ser barn som kostnader och prioriterar ner deras bästa och trygghet. Och att de helst tycker att man ska flytta från kommunen eller söka sig till en friskola.

Moa Josefsson Spetz, 14, och Yara Kakhi, 12. Moa får gå kvar sitt sista år i grundskolan i Skytteholmsskolan med andra nior och lågstadieelever, Yara ska byta till Råsunda Central.

Skytteholmsskolan i centrala Solna har enligt föräldrar elever med blandad etnisk och socio-ekonomisk bakgrund. Solnas skolpolitik riskerar att öka skolsegregationen, menar flera.

– Många här har inte språket, tiden eller kunskapen att välja skola. Det blir medelklassföräldrar med tid och resurser som gör det. De andra samlas i kommunens allt trängre skolor, säger Roro.

Hennes andra dotter Yara, 12 år, måste också byta skola i höst. Hon går i kommunala Råsunda central som slås ihop med Råsundaskolan till en storskola med nära 1 300 elever. Flera klasskompisar har valt friskolan Internationella engelska skolan.

– Jag är ledsen för att jag inte får kvar ha min lärare och alla klasskompisar. Och jag är lite orolig för att jag inte kommer att gå i samma skola som min syster, säger Yara.

Flera föräldrar som Aftonbladet talat med säger att många nu väljer bort den kommunala skolan. Dels på grund av en oro för ökad trängsel på de skolor som finns kvar. De båda lärarfacken varnar för proppfulla skolor och ”en överhängande arbetsmiljörisk för lärare och barn, rapporterar Läraren. Dels av rädsla att även de riskerar att stänga. Istället söker man sig till friskolor eller skolor i andra kommuner.

Efter sommaravslutningen i juni läggs hög- och mellanstadiet på Skytteholmsskolan ner. Drygt 380 elever blir av med sin skola.

Vill ha folkomröstning

Skolkarusellen har väckt ilska hos föräldrar som gått ihop i Skolinitiativet, en grupp som protesterar mot rockaderna och vad man menar är en dåligt förd skolpolitik i Solna. Inför valet 2022 hoppas de att få till en folkomröstning om skolan.

– Solna vill vara en attraktiv kommun för företag, men vi föräldrar är ju också skattebetalare som vill ha en bra skola och framtid för våra barn, säger Cecilia Lundqvist, som är med i Skolinitiativet.

Bilder från 24-timmars protestmarsch i februari för att rädda Skytteholmsskolan.

Får 30 000 kronor mindre i skolpeng

Solna är en av de kommuner i Stockholms län som lägger minst resurser på skolan. Som exempel får en elev här cirka 30 000 kronor mindre i årlig skolpeng än en elev i Stockholm. En tidigare rektor på en grundskola säger att hon tvingades överskrida budgetet för att ge sina elever den undervisning de hade rätt till.

Eva Eriksson (S), andre vice ordförande i skolnämnden, kallar det som händer för ”hela havet stormar”. Hon menar att det blågröna styret håller på att nedmontera den kommunala skolan.

– Indirekt blir det så. De har satt den på svältkost och får föräldrar och elever att välja friskolor. Man outsourcar så mycket som möjligt så att man inte behöver ta något ansvar själv.

En löjlig anklagelse, menar Marianne Damström Geberen (L), skolnämndens ordförande. Kommunen kan inte hindra friskolor från att etablera sig, det är Skolinpektionens beslut. Men politikerna har inte heller motsatt sig dem, säger hon.

Att Solna skulle hjälpa friskolor som Internationella engelska skolan att etablera sig kallar hon för ”en konspirationsteori som snurrar runt”.

– De behöver inte vår hjälp att fylla sina skolor, de har tusentals elever i kö.

Marianne Damström Gereben (L), Skolnämndens ordförande.

Hon lovar att årets skolrockader är de sista. Från i höst har Solna en robust organisation: flera mindre lågstadieskolor i områdena, och högstadieeleverna samlade på tre skolor i norra, södra och centrala Solna.

Orsaken till nedläggningarna är enligt Damström Geberen inte friskolor utan att antalet barn inte ökat så mycket som väntat. Enligt henne kommer man att ha 500 tomma skolplatser år 2025.

– Vi har ett överskott på skolplatser som kommer att hålla i sig längre än 2025, vi kommer inte att behöva dem på åtta år eller mer. Såhär säkrar vi kvaliteten och konkurrenskraften i den kommunala skolan och ser till att pengarna går till kärnuppdraget, säger hon.

”Kan upplevas rörigt”

Att Solnas skolpeng är bland de lägsta i länet ser hon inte som ett problem för kvaliteten och konkurrenskraften hos kommunens skolor.

– Vi har ju den skolpeng vi har, men det är också svårt att jämföra mellan kommuner då man kan ha olika kostnader för lokaler till exempel. Men absolut kan vi lägga mer på skolan. Det kämpar jag alltid för när vi förhandlar budget.

Vad tänker du om att föräldrar inte vågar välja Solnas skolor för att man är rädda att de plötsligt kan läggas ner?

– Jag kan ju inte ifrågasätta en annan människas känslor och jag har stor respekt för upprördheten, men varför skulle vi fatta det här beslutet om vi inte trodde att det skulle bli bra?

Matti Josefsson har två döttrar i Skytteholmsskolan. Han är född och uppväxt i Solna men flyttar från kommunen med sin familj till hösten, till stor del på grund av skolpolitiken. ”Om inte en välbärgad kommun som Solna har råd att satsa på skolan, vem har då råd?”

Matti Josefsson, 46, har två döttrar på Skytteholmsskolan. Han är född och uppvuxen i Solna men i hösten flyttar han och familjen till en grannkommun. Till stor del på grund av skolsituationen.

– Jag gillar Solna, det är nära stan men lite utanför. Men det är inte en attraktiv kommun för barnfamiljer. Det är helt obegripligt hur de sköter skolan. Det har hållit på i så många år nu och jag vill inte att min son ska få det likadant som mina döttrar.

Matti Josefsson och dottern Moa Josefsson Spetz, 14. Hon ska gå kvar på Skytteholmsskolan med andra niondeklassare sitt sista år i grundskolan tillsammans med lågstadiet. ”Det känns lite konstigt att gå i en nästan tom skola.” Med på bild är Yara Kakhi, 12, som går i femman.