Barn i storstäder får i sig mer smutsig luft

Anna Grönberg/TT

Publicerad 2022-08-24

Förskolebarn i storstadsområden andas in dubbelt så mycket luftföroreningar som barn på mindre orter – trots att de vistas utomhus under kortare tid, enligt en studie.

Förskolebarn i storstadsområden andas in dubbelt så mycket luftföroreningar som barn på mindre orter – trots att de vistas utomhus under kortare tid, enligt en ny studie.

– Får barnen inte det syre de behöver, riskerar de att inte nå sin fulla potential, säger Emilie Stroh, forskare vid avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Enligt studien, som genomförts vid Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket, tillbringar förskolebarn i trafiktäta storstadsområden betydligt kortare tid utomhus än barn i medelstora och mindre orter – men riskerar trots det att andas in en dubbelt så hög dos av luftföroreningar som dessa.

I rapporten ingick tio förskolor i Skåne, där hälften låg vid starkt trafikerade miljöer i Malmö och övriga fem på mindre trafikerade platser i mindre och medelstora orter. Enligt Emilie Stroh, forskare vid avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet, är resultaten oroande.

– Ett barns kropp befinner sig i utveckling och får de inte det syre de behöver så riskerar de att inte nå sin fulla potential. Utomhusluften är ju också vår ”friskluft”, det vill säga den luft som vi ventilerar våra hem med. Andas vi in förorenad luft minskar syreupptaget till lungorna, vilket leder till att hjärtat måste pumpa snabbare och till att hjärt- och kärlsystemen påfrestas. Så syreupptagningen är jätteviktig, säger hon.

Barn särskilt känsliga

Genom att minska biltrafiken och införa hastighetsbegränsningar i områden nära lekplatser i trafiktäta områden kan halten av luftföroreningar minska, men enligt Emelie Stroh är det minst lika viktigt för ansvariga stadsplanerare att ha med sig ett barnperspektiv i en verklighet där våra städer alltmer förtätas.

– FN:s barnkonvention blev lag för två år sedan, vilket också borde vara synligt i stadsplaneringen. Barnen måste få ta plats – och de måste få kosta – när nya områden planeras, säger hon och fortsätter:

– Som det ser ut i dag kan till och med rastgårdar för hundar vara större och grönare än förskolegårdar och lekplatser för barn i storstäderna. Men barn måste ha rätt till att vara utomhus – i en miljö och på ett sätt som inte riskerar att innebära en framtida hälsobelastning för dem.

”Förskolegårdarna krymper”

I den nya forskarstudien låg luftföroreningshalterna för de tio förskolorna visserligen under de nationella miljömålen, men sett till WHO:s skärpta riktlinjer från 2021, där vissa gränsvärden halverades jämfört med tidigare nivåer, överskrids halterna på tre av fem förskolor i Malmö.

Och trots att studien endast omfattar tio förskolor tyder resultaten, enligt forskarna, på att barn som växer upp i storstäder löper betydligt högre risk att andas in smutsig luft jämfört med barn som växer upp på mindre orter. Enligt Emelie Stroh blir frågan också ständigt mer aktuell – inte minst när ny bebyggelse planeras.

– Allt fler familjer vill bo i större städer, samtidigt som städerna förtätas, vilket leder till att förskolegårdarna krymper och i vissa fall helt försvinner. I stället är förskolebarnen hänvisade till de parker som finns i städerna – och för många innerstadsbarn är också den tid de tillbringar på förskolan den enda möjligheten de har till utomhusvistelse under större delen av året, säger hon.