Ekobrottsmyndigheten: Ingen politisk kartläggning har skett
Publicerad 2020-12-10
Ekobrottsmyndigheten svarar här på Oisín Cantwells kolumn
Eftersom Ekobrottsmyndigheten inte erbjöds möjligheten att bemöta påstådda uppgifter om politisk kartläggning av medarbetare samt andra uppgifter innan er artikel publicerades, vill myndigheten bemöta dessa påståenden på följande vis:
Ekobrottsmyndigheten kartlägger inte anställdas politiska åskådningar.
Det uppdrag som ett säkerhetsföretag fick av Ekobrottsmyndighetens dåvarande säkerhetschef syftade till att utröna eventuella säkerhetsrisker för medarbetare och/eller myndigheten.
Medarbetaren har till JO anmält Ekobrottsmyndigheten för bl.a. olaglig kartläggning av politiska åsikter, inklusive politisk åsiktsregistrering.
Ekobrottsmyndigheten har till JO överlämnat alla befintliga handlingar – vilka även medarbetaren har fått del av. JO har den 27 mars 2020 beslutat att inte vidta några ytterligare åtgärder eller uttala sig med anledning av medarbetarens anmälan.
Medarbetaren har inte förvägrats möjligheten att ha med sig en facklig representant på aktuella möten.
Svar direkt från Cantwell:
Ekobrottsmyndigheten dribblar med orden. Den granskning som ett externt säkerhetsföretag genomförde gick ut på att kartlägga medarbetaren politiska förehavanden på nätet.
Den drygt 30-sidiga rapporten är dels en genomgång av vad åklagaren har skrivit i olika forum, dels en analys av dessa inlägg.
Det berättas att medarbetaren är en före detta moderat som bytt till SD och att hen har haft synpunkter på jämställdhetspolitik och invandringspolitik. Det påstås att fokus på aktiviteterna har varit "nationalism och nationalstat".
Kort sagt, åklagarens politiska åsikter har kartlagts.
EBM påstår att granskningen endast handlar om att utröna eventuella säkerhetsrisker.
Jag har tillgång till ett samtalsprotokoll upprättat av biträdande chefen för kammaren som åklagaren arbetade på.
Av det framgår att kammarchefen och biträdande chefen kallade medarbetaren till två samtal den 3 juni 2019 om aktiviteterna på nätet. Inte ett ord sades om säkerhetsrisker vid dessa möten.
Inte heller i det mejl som den dåvarande säkerhetschefen skickade till det externa bolaget i vilken en beställning av uppdraget gjordes, står det någonting om att det är en eventuell säkerhetsrisk som ska undersökas.
EBM påstår vidare att medarbetaren inte har förvägrats att ha med sig facklig representant på dessa möten.
Protokollet som biträdande chefen upprättade visar att åklagaren inte i förväg informerats om vad det skulle handla om och att denne därför inte hade en facklig representant med sig.
När medarbetaren fick klart för sig att samtalet rörde politiska aktiviteter på nätet krävde hen att få ha ett fackligt ombud vid sin sida.
Flera gånger vädjade då en av cheferna om att mötet skulle hållas utan facket. Åklagaren reste sig, hämtade en förtroendevald och återkom.
Fackrepresentanten ställde sig i dörren och sa att han inte har tid med ett möte.
Chefen försökte då övertyga åklagaren att fortsätta samtalet utan någon vid sin sida. Men det gick inte medarbetaren med på.
