Över 50 dömda till döden efter mordet på Zaida Catalán

TT-AFP

Uppdaterad 2022-01-30 | Publicerad 2022-01-29

Svenska FN-experten Zaida Catalán hade en bakgrund inom Miljöpartiet. Arkivbild.

Den första domen har fallit efter mordet på den svenska FN-experten Zaida Catalán i Kongo-Kinshasa för fem år sedan.

I den uppmärksammade rättegången har 51 personer dömts till döden.

Utrikesminister Ann Linde vill att utredningar kring ytterligare inblandade fortsätter.

Militärdomstolen i Kananga började på lördagseftermiddagen läsa upp den 146 sidor långa domen mot de sammanlagt 54 åtalade för morden på Zaida Catalán, amerikanen Michael Sharp och den lokala medhjälparen Betu Shintela.

Flera timmar senare kom beskedet att 51 av de åtalade dömts till döden för de tre morden.

Ytterligare en person dömdes till tio års straffarbete.

Det handlar om översten Jean de Dieu Mambweni som dock inte fälls för själva morden, utan för att han inte följt instruktioner och att ha underlåtit att ha hjälpt personer i fara, rapporterar mediebolaget Actualite.

FN mörkade

Han greps 2018 misstänkt för att ha varit med och organiserat morden på Zaida Catalán, Michael Sharp och Betu Shintela. Gripandet kom kort efter att SVT:s Uppdrag granskning avslöjat att en FN-rapport mörkat uppgifter om att den kongolesiska staten kan ha varit inblandad i morden.

Det avslöjades då bland annat att han åt lunch med Zaida Catalán och Michael Sharp två dagar innan de mördades. ”Att han mötte de två experterna utan tillstånd uppifrån är klandervärt”, står det i domen enligt Actualite.

Domstolen tvivlar däremot på att översten skulle ha haft samröre med den milis, Kamuina Nsapu, som tros ha legat bakom attacken.

Det är tveksamt om någon som stred mot milisen samtidigt samarbetade med dem, säger domaren.

Friad polischef

En journalist och en polischef frias däremot för inblandning i morden.

Av de 51 som dömts till döden befinner sig 22 på fri fot. Samtliga dödsdömda lär få sina straff omvandlade till livstids fängelse, då landet inte verkställt något dödsstraff sedan ett moratorium 2003. I stället omvandlas straffen till fängelse.

Samtliga domar som kommer kan överklagas till en högre instans i huvudstaden Kinshasa.

Utrikesminister Ann Linde (S) skriver på Twitter att man ska studera domen, och konstaterar att den kan överklagas. Linde poängterar också att Sverige motsätter sig dödsstraff.

”Det är viktigt att utredningen om fler personers inblandning fortsätter, för att finna sanning och bringa rättvisa”, skriver Linde.

Zaida Cataláns syster Elizabeth Catalán Morseby, har lämnat en skriftlig kommentar till Expressen: ”För att sanningen ska komma fram behöver samtliga misstänkta, inklusive de högre upp i hierarkin, förhöras, vilket ännu inte gjorts”, skriver hon bland annat.

Friar armén

Som 21-åring valdes Zaida Catalán till språkrör i ungdomsförbundet Grön ungdom. I två år delade hon posten med Gustav Fridolin, sedermera Miljöpartiets språkrör 2011–2019.

TT: Vad är ditt intryck av rättsprocessen hittills?

– Det finns en väldigt stark kultur av straffrihet i Kongo, inte minst har företrädare för armén kunnat gå fria från vad som helst. På det sättet är det naturligtvis bra att det kommit till en rättegång, svarar Gustav Fridolin och fortsätter:

– Sedan lämnar ju rättsprocessen väldigt mycket i övrigt att önska, såvitt vad jag förstår vad gäller rättssäkerhet och att en hel del uppgifter som framkommit genom grävande journalistik inte är utredda.

Den stora frågan är hur högt upp i den kongolesiska armén som det fanns information om de här morden, menar Fridolin.

– Den här rättsprocessen får ju inte leda till att trycket avtar på Kongo att utreda det, utan det kravet måste FN, Sverige och USA fortsätta att ställa, säger han.

Ute på uppdrag

Zaida Catalán och hennes två följeslagare fördes bort och mördades när de var ute på ett uppdrag i provinsen Kasaï Central i mars 2017. Någon vecka senare hittades svenskan och de två andra mordoffren begravda i området.

Catalán arbetade som expert för en FN-kommitté direkt under FN:s säkerhetsråd med uppdrag att bland annat övervaka sanktionerna mot landet och utreda misstänkta massakrer i Kasairegionen, där det varit en väpnad konflikt mellan Kamuina Nsapu och regeringsstyrkor.

Konflikten som då pågick i regionen krävde tusentals liv och många människor tvingades fly sina hem.