Fler klarar gymnasiet – trots corona

helskärm

Coronapandemin har inte påverkat gymnasieresultaten negativt, det visar preliminär betygsstatistik från Skolverket.

– Man måste komma ihåg att lärande pågår under en lång tid, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasiet ligger i år på 85,3 procent jämfört med förra årets 84,3 procent.

Dessutom har fler gymnasieelever tagit studenten inom tre år. 2019 klarade 76,6 procent av gymnasieeleverna att ta studenten inom tre år, medan årets resultat visar en ökning till 78,1 procent.

– Det är glädjande resultat men jag är egentligen inte överraskad. Vi har under flera år sett bra resultat i mätningar, säger Peter Fredriksson på Skolverket till TT.

De enda utbildningar där andelen inte ökade var på barn- och fritidsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt de riksrekryterande utbildningarna som har egna examensmål.

Känner oro

Ett bra samarbete mellan elever och lärare har gjort att svenska elever kunnat prestera och upprätthålla en bra lärandemiljö genom coronapandemin, anser Fredriksson.

– Man måste också komma ihåg att lärande pågår under en lång tid som börjar redan innan grundskolan. Det vore konstigt om en kortare period av distansutbildning påverkade resultaten negativt, säger han.

Men Peter Fredriksson säger att han är orolig för om pandemin pågår länge och att det finns andra konsekvenser av det som kan komma att påverka eleverna negativt.

– Vi vet att elever påverkas mycket av sitt sociala liv och hemförhållanden. Om Sverige drabbas av en hög arbetslöshet och ekonomisk kris så kan det komma att påverka eleverna negativt, säger han.

Sämre resultat

Den preliminära statistiken visar även mindre ljusa sidor. Andelen elever i årskurs sex som får ett godkänt terminsbetyg i alla ämnen har minskat med 0,7 procentenheter från förra läsåret.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) anser att det är för tidigt att dra några slutsatser kring det resultatet.

– Regeringen har medgivit en stor flexibilitet så att man kan se till att den som går ut sexan får ta igen kunskapsluckor från sexan också från höstterminen i sjuan eller till och med vårterminen i sjuan, säger hon och tillägger:

– Om det är så att rektorer har använt resurser på ett sådant sätt att man sett till att eleverna i nian har fått det stöd de behöver för att kunna gå vidare – då tycker jag att det är en klok prioritering.