M efter rymningarna: Skärp reglerna för fotboja

Publicerad 2018-08-02

Inom loppet av två veckor har två morddömda fångar lyckas rymma under permissioner.

Nu vill moderaterna skärpa riktlinjerna för fotboja 

– Att två dömda mördare kan promenera från Kriminalvården är helt oacceptabelt, säger partiledaren Ulf Kristersson (M)

Barfota under en kisspaus den 14 juli kunde den morddömde fången Kristofers Kastellanoss rymma från fångtransporten utanför Laxå. Den 25-årige Kastellanoss är dömd till 14 års fängelse efter ett knivmord.

Med midjefängsel och utan skor på fötterna sprang han ut i skogen och är än så länge på fri fot. 

I onsdags rymde ytterligare en morddömd. Under en bevakad permission i stadsparken i Kalmar kunde personen fly och är ännu på fri fot.

Sedan 2010 är det är inte olagligt för Kriminalvården att använda fotboja på fångar under bevakade permissioner. Permissionens syfte är att underlätta anpassningen när väl fången har avtjänat sitt straff. 

– Det finns i dag utrymme att använda fotboja och jag tycker att man ska använda den möjligheten. Skulle det då ske en avvikelse kan man med enkelhet spåra rymlingen, säger Ulf Kristersson (M).

– Jag är inte alls emot permissioner, man ska återanpassas i samhället men man ska inte själv avgöra när man ska lämna fängelset.

Enligt Ulf Kristersson handlar det om två saker: Att använda den lag som finns tillgänglig, men också att använda fotbojor som är funktionsdugliga.

– Dagens fotbojor kan man i stort sett ta av sig själv. Den bygger på att personen som sitter fast vill bevisa att man följer regelverket. Man måste ha fotbojor som sitter fast.

75 000 transporter per år

Tidigare har Claes Nöjd, tillförordnad chef för Nationella transportenheten, berättat för Aftonbladet att den senaste rymningen i samband med en transport skedde före 2015.

– Det här är väldigt, väldigt ovanligt inom Kriminalvården. Vi utför 75 000 transporter per år, och vi har inte haft någon rymning de senaste åren.

Trots det anser Ulf Kristersson att två rymningar på kort tid skickar dåliga signaler.

– Det understryker en upplevelse att vi inte tar grov brottslighet på allvar, att staten inte ibland kan utföra sina mest fundamentala uppgifter. Att behålla människor som begått mord bakom lås och bom måste vara en grundläggande uppgift.

”Vill inte kalla det kris”

Ulf Kristersson minns tillbaka till början på 2000-talet med återkommande rymlingar. Då kunde man kalla det för en kris, men inte nu. Dock anser Ulf Kristersson att man bör vidta nödvändiga åtgärder för att se till att det inte sker igen.

Kriminalvården har själva har inlett en incidentutredning där de ska titta på händelseförloppet i detalj gällande Kastellanoss rymning.

Ulf Kristersson vill inte kritisera Kriminalvården men anser ändå att i det andra fallet som skedde så sent som i går borde använt de medel som står till buds.

– Det finns utrymme i lagen. Att människor som har begått allvarliga brott och som ska ha permission ska kunna spåras om de väljer att rymma.

Bör även regeringen trycka hårdare på att kriminalvårdaren använder de regler som finns i hårdare utsträckning?

– Det tycker jag, man bör ta signalerna på allvar. Man ska inte ta på sig skulden, det är inte regeringens fel, men man ska ta sitt ansvar och agera när det händer något. Man behöver ta det på allvar, säger Ulf Kristersson.

Fotnot: Aftonbladet har bett om en kommentar från justitieminister Morgan Johansson (S) via hans pressekreterare men ännu så länge utan framgång.