Experten: Därför ratar svenskarna prinsessnamnen

Publicerad 2015-10-09

Svenska folket ratar Estelle och Leonore.

Ja, namnen alltså.

– Föräldrar kan tycka att det är pinsamt att döpa sina barn som kungligheter, säger Emilia Aldrin, namnforskare.

Tänkte du att Sveriges yngsta prinsessor gett upphov till en ny namntrend?

Tänk igen.

Enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, är det försvinnande få som väljer att ge sina nyfödda prinsessnamn.

Prinsessan Estelle döptes i maj 2012. Det året fick hon sällskap av 54 andra flickor med samma namn i folkbokföringen – en minskning på elva flickor jämfört med Estellekullen 2011. 2013 rasade siffran till 33 och 2014 döptes 45 till Estelle.

”Vill ogärna kopplas ihop med kungafamiljen”

För flickor som har Leonore som tilltalsnamn är det riktigt glest i leden. Under 2014 var det bara sju barn som fick det namnet, inklusive prinsessan.

Emilia Aldrin, namnforskare vid Högskolan i Halmstad, förklarar den uteblivna boomen.

– Många vill ogärna medvetet kopplas ihop med kungafamiljen. Det gäller även många andra typer av kändisar. Väljer föräldrarna sådana namn är det vanligt att man är noga med att påpeka att det minsann inte är efter den kända personen. Av något skäl kan föräldrar i dag tycka att det är pinsamt att döpa sina barn efter kungligheter och andra kändisar. Kanske är man rädd att det ska tolkas som brist på egen fantasi säger hon.

Bryter mönstret

Att kungafamiljens nytillskott får så pass ovanliga namn är intressant i sig, menar Emilia Aldrin.

– Den här generationen har valt att bryta mot ett tidigare mönster där man valt namn ur kungalängden. Min tolkning är att det signalerar att man är ett modernt kungahus och en del av folket genom att man hänger med i den allmänna trenden att ge sina barn ovanliga namn, säger hon.

Prins Nicolas då?

Än så länge är det för tidigt att säga om han är en trendsättare eller inte. SCB:s statistik sträcker sig endast till 2014 – ett år då 35 pojkar fick namnet.