”Runt tusen liv om året skulle kunna räddas”
Undersökning med magnetkamera för att hitta prostatacancer kan förändra synen på screening
Publicerad 2021-11-27
Dödsfallen i prostatacancer skulle kunna minska med 30 procent – om screening infördes i Sverige.
Men Socialstyrelsen har hittills sagt nej, därför att dagens screeningmetoder innebär för många nackdelar.
En ny svensk studie visar nu att undersökning med magnetkamera av prostatan skulle kunna förändra detta.
Varje år dör cirka 2 300 män i prostatacancer i Sverige.
Prostatacancerförbundet vill att screening för prostatacancer införs för män från 50 års ålder, för att sjukdomen ska kunna upptäckas och behandlas i tid och färre män behöva dö i sjukdomen.
En tidigare avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att dödsfallen i prostatacancer minskar med 30 procent om män kallas till organiserad och regelbunden PSA-testning. I studien ingick 10 000 män som PSA-testades vartannat år och följdes under 22 år.
Screening skulle öka överlevnaden, samtidigt som antalet fall av spridd prostatacancer skulle minska.
– Vi uppskattar att runt 1 000 liv om året skulle kunna räddas med screening och en bättre organiserad prostatacancervård, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesperson för Prostatacancerförbundet.
Många provtas i onödan
Socialstyrelsen avråder dock från screening med enbart PSA-prov, som är den traditionella testmetoden för att upptäcka prostatacancer. Beslutet grundas på att de positiva effekterna av screening med PSA-prover inte överväger de negativa effekterna på befolkningsnivå.
PSA – prostataspecifikt antigen – är ett protein som vid prostatacancer finns i förhöjd halt i blodet. Det förhöjda värdet kan dock även ha andra orsaker än cancer, som förstorad prostatakörtel eller inflammation i prostatan.
För att kunna fastställa om det rör sig om prostatacancer måste därför vävnadsprover tas från prostatan.
Det medför att många män provtas i onödan. Den traditionella testningen med PSA-prov leder till överdiagnostik och att ett stort antal ofarliga tumörer upptäcks.
– Vi vet att man genom screening kan minska risken att utveckla allvarlig prostatacancer och att dö i sjukdomen. Men det är så oprecist som verktyg, det traditionella PSA-provet, säger Tobias Nordström.
Han är docent i urologi vid Karolinska institutet i Solna och överläkare vid kirurg- och urologkliniken på Danderyds sjukhus.
Behöver mer träffsäker diagnostik
Ett annat problem med PSA-tester är att värdet kan vara förhöjt, utan att det är cancer. Det finns också män med prostatacancer, som inte har ett förhöjt värde.
– Så man behöver ett bättre verktyg än PSA, som gör diagnostiken mer träffsäker, säger Tobias Nordström.
Många män har just en sådan liten och långsamväxande lågriskcancer, som inte bedöms vara behandlingskrävande. Det gäller runt en fjärdedel av de drygt 10 000 män som årligen diagnostiseras med prostatacancer i Sverige.
– Uppskattningsvis cirka 2 500 män i Sverige får en diagnos med prostatacancer som man bedömer inte behöver behandlas just då.
Dessa män övervakas med återkommande kontroller (aktiv monitorering).
För att minska överdiagnostiken och överbehandlingen och förhindra onödiga cancerbesked och biverkningar behövs det därför, enligt experterna, förfinade screeningmetoder.
Ny modell för att hitta prostatacancer
En ny, stor svensk studie från Karolinska institutet visar nu att undersökning med magnetkamera (MR) av prostatakörteln samt riktade vävnadsprover från prostatan skulle kunna minska överdiagnostiken betydligt.
– Syftet med studien var att utvärdera förbättrade metoder för att ta reda på om en man har en behandlingskrävande prostatacancer, säger Tobias Nordström, huvudansvarig för studien.
– Vi vet sedan tidigare att det finns positiva effekter av prostatacancerscreening. Men det vår studie gör är att undersöka hur vi med moderna verktyg kan göra den mer träffsäker.
Den nya modellen består av ett batteri av olika tester och ett blodprov (Stockholm3), som mäter fler faktorer än enbart PSA.
– Det är ett blodprov som visar en mans risk för att ha en behandlingskrävande prostatacancer.
”Hittar minst lika många farliga tumörer”
Vid misstanke om prostatacancer går man vidare med MR-undersökning av prostatakörteln och om man hittar misstänkta förändringar tas riktade vävnadsprover.
– Det här alternativet syftar till att göra diagnostiken mer träffsäker. Det handlar om att vi ska kunna erbjuda rätt män rätt undersökning.
Kombinationen av MR och riktade vävnadsprover innebär fler fördelar och färre nackdelar än vanlig PSA-testning och traditionell vävnadsprovtagning.
– Vi minskar antalet onödiga vävnadsprover och diagnoser med små, ofarliga tumörer, som inte skulle påverka den här personen under hans återstående livstid – samtidigt som man hittar minst lika många farliga och behandlingskrävande tumörer, säger Tobias Nordström.
– Många liv skulle kunna sparas genom att organisera prostatacancerdiagnostiken bättre, säger han.
”Glädjande med moderna verktyg”
Studien (STHLM3MR) presenterades i juli vid Europas största urologikongress och har publicerats i New England Journal of Medicine.
Docenten Tobias Nordström ser nu ett nytt framtida scenario när det kommer till diagnostiken.
– Det är väldigt glädjande att vi nu har moderna verktyg för att kunna göra den här organiserade prostatacancertestningen på ett mer träffsäkert sätt, säger han.
– Framtidens diagnostik utgörs sannolikt av en kombination av både blodprover och MR-undersökningar.
Sedan mars 2020 rekommenderar Nationellt vårdprogram för prostatacancer att prostatan undersöks med magnetkamera – innan eventuella vävnadsprover tas – hos män med måttligt förhöjt PSA.
Strategin har fått genomslag
Färska siffror från Nationella prostatacancerregistret tyder på att denna strategi redan har fått stort genomslag i den svenska sjukvården. Det uppger Läkartidningen.
Av alla män under 80 år som hittills i år diagnostiserats med prostatacancer – med måttligt förhöjt PSA samt en tumör som inte gick att känna vid undersökningen – fick 86 procent genomgå en MR-kameraundersökning av prostatan.
Prostatacancerförbundet bedömer nu, utifrån den nya MR-studien, att det inte längre föreligger några hinder för att införa nationell screening för prostatacancer i Sverige.
”Inget talar emot screening längre”
– Studien har ju bekräftat att undersökning med magnetkamera kraftigt minskar överdiagnostiken. Så vi kan inte se något som i dag kan tala emot screening längre, säger Calle Waller på förbundet.
Om MR-undersökningar skulle införas i Sverige vid misstänkt prostatacancer skulle det kräva cirka 3 000 fler undersökningar om året, än i dag, enligt experterna.
– Jag tycker att vi nu har så mycket kunskap att det finns skäl att överväga en öppen diskussion kring prostatacancerscreening igen. Men det måste vara Socialstyrelsen som gör den utvärderingen, säger forskaren Tobias Nordström.