Shimodas möter Gustav Fridolin: När vi har alla barnen är det full rulle
Publicerad 2021-12-28
För två år sedan skilde han sig.
Nu avslöjar tidigare språkröret och utbildningsministern Gustav Fridolin att han har en ny kärlek – MP-politikern Maria Ferm.
– Vi har hängt ihop ett tag och bott tillsammans en månad.
Det var hösten 2018 som utbildningsminister Gustav Fridolin, 38, meddelade att han planerade att sluta som språkrör för Miljöpartiet och därmed lämna rikspolitiken. Han gick tillbaka till läraryrket och därför ses vi följdriktigt i hans klassrum på Stadsmissionens folkhögskola i Stockholmsförorten Liljeholmen.
– Jag trivs verkligen bra. På söndagseftermiddagarna börjar jag längta till jobbet. Det är en helt obegriplig känsla.
Gjorde du inte det tidigare?
– Tidigare jobbade jag ju på söndagseftermiddagar. Det är väl den stora skillnaden. Men jobben går inte riktigt att jämföra, då hade jag knappt ett liv. Det var såklart väldigt spännande och oerhört stort att få kämpa för saker jag tror på. Men det livet hade jag inte klarat av om jag inte hade vetat att det fanns ett slut.
Hade du hela tiden det som utgångspunkt, att det var en utstakad tid?
– Ja, det visste jag från början. I Miljöpartiet har vi också de här rotationsreglerna vilket betydde att jag visste på ett ungefär när jag skulle sluta. Men det var inte så att jag satt och ritade streck på väggen, men när man tvingades välja bort saker och inte kunna vara den farsa man ville vara… Men jag visste att saker och ting skulle ändras – och det var viktigt för mig.
”Markering av frihet”
Var du nära att gå in i väggen?
– Nej, men när det var som tuffast behövde jag göra förändringar i mitt liv. Jag behövde hitta ett sätt att leva med det där och bestämde mig för göra flera praktiska saker, som att skaffa mig tid för träning. Jag började också räkna på hur många dagar jag kunde ha jeans på jobbet. Det blev som en liten markering av frihet. Jag tog också en halvdag ledigt ungefär var tredje vecka och var på en skola och byggde en relation med lärarna och eleverna. Jag hoppade sedan in som vikarie på vissa lektioner och var rastvakt. Det gav energi och gjorde att jag orkade.
Började du känna att det var roligare än politiken?
– Ja, som politiker kan man göra förändringar och det är ju därför man ger sitt liv till det. Men man hamnar så långt från det man jobbar för och det är långa processer. Här är det precis tvärtom. Jag ser hela tiden vad som fungerar och inte. Det är lyxigt att ha hittat ett jobb jag verkligen trivs med, mår bra av och tycker om.
Du nämnde att du inte var den pappa som du ville vara. Kände du att du försummade barnen?
– Jag fick inte ihop det. En del av jobbet var ju att man aldrig kunde vara en person som andra verkligen kunde lita på. Det kunde alltid hända någonting. Jag kunde sitta med barnen och plötsligt uppstod ett skede i en förhandling där jag behövde rycka in, eller så blev det en kris i någon av de verksamheter som jag ansvarade för. Då måste man ju sticka, det ingår i jobbet. Men det var inget liv jag ville leva i längden.
”Förvånad att inte alla är förbannade”
De rycker inte i dig från den politiska sfären?
– Nej, det där klarar de så bra. Men jag får en del frågor och jag har ett fritidsuppdrag i Stockholm som jag har haft den här mandatperioden. Det har jag haft för att det är roligt, men det är också ett sätt för mig att markera samhörighet och visa att det är minst lika viktigt att vara fritidspolitiker som att ha de högsta och tyngsta uppdragen.
Men kliar det inte lite i fingrarna ibland?
– Jo, jag blir förbannad!
Då kan du tänka ”vad fan sysslar ni med”?
– Jag vaknar nog varje morgon och är förbannad över alla orättvisor. Det går inte att jobba här utan att se det. Här finns det så många människor som inte har fått en ärlig chans. Var vi föds och var vi växer upp påverkar vår framtid alldeles för mycket. Jag är ganska förvånad över att alla inte är förbannade och jag har svårt att förstå den här likgiltigheten som finns i samhället.
Centerpartiet och Annie Lööf släppte nyligen igenom Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget. Vad anser du om det?
– Jag tycker det var jättekonstigt. Det var en dag då jag inte riktigt förstod hur folk resonerade. En vecka efter klimattoppmötet i Glasgow röstar man för en budget som uttryckligen ska öka utsläppen. Då blev jag förbannad. Så gör man inte.
Du tyckte det var rakryggat av Miljöpartiet att lämna regeringen?
– Ja, jag kan inte förstå hur de skulle kunna gjort på något annat sätt. Varje dag som man satt i regeringen gjorde man ju det för att det var i det rummet man kunde göra mest skillnad. Om SD får bestämma budgeten ihop med M och KD är det ju inte i det rummet som makten finns. Då sitter man i stället där och administrerar deras politik. Då är det rakryggat att resa sig och gå därifrån.
”Politikerlöner för höga”
Vi antar att du har kompisar kvar i partiet. Kan det hända att du ringer du upp dem ibland och frågar vad som pågår?
– Jag ringer inte och skäller. Men det händer att jag skickar hjärtemojis när jag förstår att det måste vara en tuff dag på jobbet.
”Styrkekram från Fridolin”?
– Ja, haha! Nu är det inte sådana sms som får dagen att rulla på för dem, men jag vet verkligen hur det kan vara.
Du vägrade ta emot den inkomstgaranti som utgår till avgångna riksdagsledamöter och stadsrådsfallskärmen på 136 000 i månaden som du skulle fått i upp till 12 månader. Hur resonerade du där?
– Det hade varit jättekonstigt om jag skulle sitta här och tjäna mycket mer än mina kollegor för något jag gjort innan. Jag har inga problem att få månaden att gå ihop, men det är inga statsrådslöner. Men jag tycker att politikerlönerna är för höga. Om man vänjer sig vid det sättet att leva, så kanske man kanske inte vill kliva av den dagen man borde det. Min sista motion var att sänka riksdagslönerna.
Vad hade du för relation till statsminister Magdalena Andersson när du var utbildningsminister och hon finansminister?
– Jag gjorde allt jag kunde för att jag skulle få pengar till skolan och det lyckades jag rätt bra med.
Du måste ha lyckats charmat Magdalena, hon höll väl rätt hårt i plånboken?
– Ja, absolut. Det gjorde hon och det var hårda diskussioner. Men Magdalena insåg också att det inte går att spara på skolan. Tar man bort pengar därifrån kostar det mycket med i andra änden. Därför är jag orolig för att det pågår så många nedskärningar i skolan nu. Det hoppas jag Magda tittar på.
Tågluffade med tioåringen
Är det något du ångrar när du ser tillbaka? Vi intervjuade Peter Eriksson som hade lite åsikter om din omtalade kolbit.
– Jag är inte en sådan som går runt och ångrar saker, däremot går jag runt och tänker vad man skulle kunnat gjort annorlunda och vad man kan lära sig. Men jag vet att Peter irriterade sig på kolbiten, men det slutade ju ändå med att det mesta av kolet stannade i marken.
Du brände inte upp 100 000 kronor i Almedalen i alla fall.
– Nej, det gjorde jag inte.
Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag är väldigt mycket med kidsen och vi har fruktansvärt roligt. Nyligen tågluffade jag med tioåringen och då har man mycket tid att snacka. De börjar också ha sina aktiviteter och det tar många vardagskvällar. Jag har också hoppat in lite som Sveriges sämsta fotbollstränare. Haha!
Du skilde dig från Jennie för två år sedan. Är det klassiskt varannan vecka-liv som gäller nu?
– Ja. Jag saknar barnen jättemycket när jag inte är med dem. Men jag och Jennie har jättebra kontakt och hjälper varandra med logistiken. När vi fick Charlie fick jag ett sms från Reinfeldt där han gratulerade och underströk att det är ett förtroendeuppdrag helt utan rotationsregler. Du kan aldrig avgå. Det gäller ju även om man separerar.
”Fattade inte att det var en dejt”
Vad gör du när det är barnfria kvällar?
– Jag jobbar en hel del. Det har också blivit en hel del filmer och serier på Netflix. Men jag försöker också ta igen sociala relationer som blev lidande när jag jobbade så otroligt mycket.
– Jag har också en sambo som har en sexåring. När vi har alla barnen är det full rulle. Det är otroligt roligt.
Jaså? Då kan vi stryka frågan om du vill träffa någon.
– Precis. Vi har hängt ihop ett tag och bott tillsammans en månad. Nyligen hade vi en inflyttningsbaluns.
Hur träffades ni?
– Vi träffades i politiken och jobbade ihop länge. Det är Maria Ferm som jag lever med. Hon hörde av sig och frågade om jag ville hänga med och se Pedalens pågar som är ett skånskt rockband.
Ett annat ord för en dejt.
– Ja, men det fattade jag inte då.
Var det självklart att hoppa in i en ny relation?
– Love works in mysterious ways. Det där bestämmer man inte över. Inte jag i alla fall. Men det känns jättekul.
Gustav Fridolin om…
… att Sverige har fått sin första kvinnliga statsminister
– Det var på tiden. När jag växte upp var det något som kanske skulle kunna hända i framtiden. För de tjejer som nu växer upp är det lika självklart att en tjej kan vara statsminister som en kille. Det är en förändring på riktigt och det är stort.
…planerna inför julafton
– Jag ska fira med min exfru och barnen, så som vi brukar göra. Vi har firat jul så länge ihop och det funkar, och därför fortsätter vi med det. Barnen uppskattar det också även om de mest är inne på vilka julklappar de ska få. Det är huvudfokus.
…sina bästa bok- och serietips
– Jag gillar absurda grejer och har exempelvis sett alla avsnitt av serierna ”The 100” och ”Preacher”. När det kommer till böcker älskar jag skräck och kan rekommendera ”Vänligheten”. Det är en riktig tegelsten som alla borde läsa. Jag önskar mig förresten en bok av Kurt Vonnegut i julklapp, det är en häftig författare.
Fakta
Namn: Per Gustav Edvard Fridolin
Född: 10 maj 1983 i Önnestad.
Familj: Sambon Maria Ferm och två barn sedan ett tidigare äktenskap.
Karriär: Språkrör för Miljöpartiet 2011-2019, riksdagsledamot 2002-2006 och 2010-2019. Var utbildningsminister 2014-2019. Arbetar i dag som lärare på Stadsmissionens Folkhögskola i Stockholmsförorten Liljeholmen.
