Migrationskris på turistön – nu måste de lämna hotellen
Uppdaterad 2021-01-07 | Publicerad 2021-01-04
GRAN CANARIA. På andra sidan hotellkomplexen och turiststranden, bakom de lyxiga katamaranerna längs hamnen, har tusentals migranter bott det senaste året.
Semesteröarna upplevde under 2020 en volym migranter som inte setts sedan krisåret 2006.
– De är dåliga för ekonomin, dåliga för turismen, säger en lokal fiskare och nickar mot de hundratals människor som trängs vid piren vid Arguineguíns hamn.
Coronapandemin har slagit hårt mot turistparadiset. I den lilla staden Arguineguín bor det vanligtvis 2 500 personer, samtidigt som det är en av Gran Canarias mer välbesökta turistområden. Det har på skämtsamt manér till och med kallats för en inofficiell norsk koloni eftersom så många norrmän i årtionden rest dit för att njuta av värmen.
Men när det gäller nyanlända från Afrika, främst Marocko, vars kust ligger ganska nära öriket, är tonen annorlunda.
Tusentals trängs på piren
Under 2020 kom drygt 21 000 personer till Kanarieöarna. Detta att jämföra med 2006, då Kanarieöarna senast var på löpsedlarna med anledning av det ökade antalet migranter. Då kom 31 000 personer.
I mitten av november i fjol, när läget var som värst, sov det enligt lokala medier nästan 2 600 personer på den lilla piren som bara var utrustad med 13 tält och 25 bajamajor.
Två männen som städar tonfiskrester ur sin båt i närheten av piren gör det tydligt vad de tycker om invandringen.
– Det är dåligt för ekonomin. Dåligt för turismen, säger en av dem och nickar mot piren.
Fiskarna vill inte vara med på bild, men pratar gärna vidare om läget på ön. På blandad spanska med grov kanarisk accent och engelska berättar de om sin syn på migranterna. Tänk om de tar hit coronaviruset? Eller värre, tänk om de kommer med ebola?
Kanske är detta varför det är så svårt att prata med någon som nyligen kommit till ön. Poliser vaktar piren när Aftonbladet är på plats i början av november.
De som flyttat vidare därifrån till hotellen, tidigare avsedda för turisterna, håller sig till att vinka från balkongerna. Efter en sammandrabbning i mitten av december, när en grupp unga lokalbor samlades utanför hotellkomplexens portar och ropade rasistiska tillmälen, uppmanade till slut även Röda korset migranterna att inte lämna hotellen.
Pandemin bakom ökad migration
Till El País berättar den 25-åriga senegalesiska fiskaren Modou Fall att han aldrig egentligen planerat att migrera.
– Jag tjänade tillräckligt för att överleva och jag älskar Senegal. Jag var lycklig där, säger han.
Han har barn kvar i hemlandet som han saknar mycket. Med havet som arbetsplats var han inte rädd inför den nästan två veckor långa resan till Gran Canaria, där tidningen träffar honom.
– Priset på fisk sjönk med pandemin. Innan sålde vi ett kilo för 2,4 euro, men de senaste månaderna har vi inte kunnat få mer än 0,45 euro. Det kom en tid när jag inte längre hade råd med bensin eller mat, säger han.
Mer än 500 personer har drunknat på vägen, i vad som nu kallas för den dödligaste migrationsrutten. Hundratals fler har försvunnit och dödssiffran befaras vara högre än vad som rapporterats.
Krävde lösning före nyår
För några veckor sedan stängdes piren i Arguineguín för migranterna. Nu bor de flesta som fortfarande befinner sig på öarna på hotellen som ofta fått betalt av människorättsorganisationer som Röda korset för att husera dem.
Onalia Bueno, borgmästare i Mogán där Arguineguín ligger, krävde att den spanska regeringen skulle hjälpa ön att hitta nya platser för migranterna att bo på innan 2020 var slut. Hotellen som fortfarande huserar dem hotar hon med böter.
Vart de ska ta vägen finns det ingen plan för. För att undvika att fler migranter lockas över havet vill den spanska regeringen inte flytta dem till fastlandet. På turistöarna kan de inte heller stanna – pandemin har gjort det svårt för ens lokalbefolkningen att gå runt. Det finns inga jobb.
Spaniens regering, som länge anklagats för att ha åsidosatt problemen som uppkommit på Kanarieöarna, har nu inlett samtal med Senegal, Algeriet och Marocko om återvändande. I så fall skulle de livsfarliga resorna ha gjorts förgäves.