Tysk polisräd mot insmugglad slakteripersonal

Av: TT

Publicerad:
Miljöaktivister utanför köttjätten Tönnies slakteri i Rheda-Wiedenbrück kräver ett "slut på svineriet". Bilden är från i juli. Arkivbild.
Foto: Martin Meissner/AP/TT
Miljöaktivister utanför köttjätten Tönnies slakteri i Rheda-Wiedenbrück kräver ett "slut på svineriet". Bilden är från i juli. Arkivbild.

Tyska köttindustrin har den senaste tiden fått hård kritik för dåliga arbetsförhållanden, som tros ha bidragit till storskalig smittspridning.

Nu har polisen slagit till mot två företag som misstänks ha smugglat in rumäner för att arbeta i slakterier.

I gryningen genomförde Tysklands federala polis razzior mot näringslokaler och bostäder i fem delstater.

Fler än 40 lokaler söktes igenom av runt 800 poliser i jakt på bevis i en utredning om misstänkt smuggling av svart arbetskraft från Östeuropa till Tyskland, där främst rumäner med falska papper ska ha satts i arbete i köttindustrin, enligt public service-sajten Tagesschau.

De tio huvudmisstänkta är mellan 41 och 56 år gamla, och misstänks för organiserad människosmuggling och urkundsförfalskning.

Smitta i slakterier

Arbetsvillkoren för personal i tyska köttindustrin hamnade i fokus i våras, efter flera uppmärksammade coronautbrott i slakterier. I Gütersloh i delstaten Nordrhein-Westfalen smittades runt 1 500 arbetare på företaget Tönnies anläggning, vilket fick lokala myndigheter att införa en två veckor lång lockdown för 600 000 boende i området.

När köttjätten senare krävde att skattebetalarna skulle stå för notan då anställda i karantän gick ledande politiker i taket, och tidningen Bild fördömde det "fräcka kravet från köttmogulen", syftande på delägaren Clemens Tönnies, som är en av Tysklands mest förmögna män.

Från och med årsskiftet väntas entreprenadarbete förbjudas i tyska köttindustrin, efter ett förslag som lades fram av regeringen i maj och som nu behandlas av förbundsdagen.

Östeuropéer gör grovjobb

Experter har förklarat smittspridningen dels med arbetsvillkoren, dels med boendesituationen för de till stor del östeuropeiska gästarbetare som sköter grovjobbet i branschen.

De bulgariska och rumänska arbetarna anställs av underleverantörer, och bor under sin tid i Tyskland tillsammans på liten yta. Hädanefter är tanken att köttföretagen som regel själva måste anställa sin personal och ta ett större arbetsgivaransvar.

Låga löner har dock bidragit till att den tyska köttnäringen har blivit en viktig exportmarknad, och samtidigt pressat priserna för köttälskande konsumenter på hemmamarknaden.

Publicerad: