Ojämlikt om kvinnan får ett nytt bröst – eller inte

Publicerad 2021-10-23

Om kvinnan får ett nytt bröst – eller inte – under canceroperationen kan avgöras av var hon bor.

Det visar Bröstcancerrapporten för 2021.

– Vi vet att det är väldigt ojämlikt i regionerna, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Varje år förlorar runt 1 600 kvinnor i Sverige ett bröst, eller båda, i cancer. Det är var femte av de cirka 8 000 kvinnor som årligen insjuknar i bröstcancer.

Av dessa kvinnor får 30 procent ett nytt bröst genom en rekonstruktion.

Det sker antingen i samband med canceroperationen och kallas då direktrekonstruktion. Eller efter behandlingarna och kallas då senrekonstruktion.

Men om kvinnan erbjuds en direktrekonstruktion eller inte avgörs i hög grad av var hon bor.

– Det finns stora regionala skillnader, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

”Var man bor ska inte styra”

I Stockholm är man bäst på direktrekonstruktion. Där fick 31 procent av alla kvinnor som opererade bort ett bröst i cancer ett nytt vid en direktrekonstruktion 2020. Det visar statistik från NKBC, Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer.

Susanne Dieroff Hay är ordförande i Bröstcancerförbundet. Hon var själv tvungen att operera bort sitt ena bröst, när hon 48 år gammal drabbades av bröstcancer. Hon avstod dock från en bröstrekonstruktion. ”Jag tyckte att det räckte med de operationer som jag redan hade genomgått. Jag tycker inte att det var så graverande för min livskvalitet att bli av med ett bröst, även om det förstås var tråkigt”.

På andra håll i landet är det betydligt sämre ställt. I Blekinge, Gävleborg och Jämtland gjordes inte en enda direktrekonstruktion förra året.
Genomsnittet för landet var 12 procent.

– Var man bor ska inte styra om man får en direktrekonstruktion eller inte, säger ordföranden.

Att Stockholm ligger i framkant visar även Bröstcancerrapporten 2021 som fokuserar på bröstrekonstruktioner i år.

”Informationen brister”

Bröstcancerförbundet har undersökt om regionerna lever upp till riktlinjerna i det nationella vårdprogrammet för bröstcancer, när det gäller rätten till rekonstruktion och information om vilka metoder och alternativ som finns.

Rapporten baseras på en enkät som besvarades av 2 300 medlemmar som förlorat ett bröst. Den visar att:

  • Sex av tio kvinnor fick ingen information om direktrekonstruktion.
  • En av fem fick överhuvudtaget ingen information om bröstrekonstruktion .

– Vår rapport visar att informationen brister. Så får det inte vara. Alla patienter måste få ta del av samtliga behandlingsalternativ som finns, inklusive dess för- och nackdelar för att kunna ta ett välgrundat beslut, säger Susanne Dieroff Hay.

– I slutändan måste kvinnan känna sig tillfreds med sig själv och sin kropp.

En del avstår rekonstruktion

För majoriteten av kvinnorna är det otänkbart att leva med bara ett eller inga bröst.

– För många är det här med att känna sig kvinnlig oerhört viktigt och brösten är en viktig del av identiteten.

Andra väljer att avstå från bröstrekonstruktion och väljer estetiskt platt stängning.

Nu kräver Bröstcancerförbundet att kunskapsnivån och möjligheten till direktrekonstruktion ökar på de olika klinikerna i landet. Samt att estetiskt platt stängning ska ingå som en alternativ metod i Nationellt vårdprogram för bröstcancer.

– Det ska vara så stramt och snyggt som möjligt. Det ska vara estetiskt utfört. Det är det viktiga här, säger Susanne Dieroff Hay.