Drottningens dräkt – från nationalism till gröna vågen
Publicerad 2022-06-06
Forskare: Därför är Sverigedräkten kontroversiell
På nationaldagen brukar drottning Silvia bära Sverigedräkten.
Men dräkten har en märklig historia som gör den illa ansedd av många.
– Den är kontroversiell, säger folkdräktsforskaren Ulla Centergran.
En dag som denna tar vi för givet att få se drottning Silvia, kronprinsessan Victoria, prinsessan Madeleine och Estelle i den blågula Sverigedräkten. På senare år har kungafamiljens bärande av Sverigedräkten gjort avtryck utomlands.
Modemagasinet Vogue hyllade bilderna på prinsessan Estelle och prins Oscar vid nationaldagsfirandet 2018.
"Svenska kungafamiljen gav världen en underbar överraskning: ett bedårande foto av prinsessan Estelle och prins Oscar. Tvåårige prins Oscar bar dressade, marinblå shorts med vit button down-skjorta. En klassisk kombination. Hans sexåriga syster bar traditionell svensk folkdräkt i gult och blått, en blinkning till landets flagga."
Vogue tyckte också det var fint att "Silvia, Victoria och Estelle var klädda i patriotiska kläder".
Amerikanska People och brittiska The Daily Mail har också hyllat de kungliga damerna för att de bär "den traditionella svenska nationaldräkten". "Varför har inte brittiska kungligheter en nationaldräkt?”, undrade The Daily Mail.
Inte typiskt svensk
Men Sverigedräkten är egentligen inte alls traditionell eller typiskt svensk. Faktum är att den nästan var helt bortglömd innan den återupptäcktes på 1970-talet.
Dräkten skapades vid förra sekelskiftet när nationalismen och vurmen för det svenska var väldigt stark. Inspirerad av lokala, mer traditionella dräkter i Sörmland ville Märta Jörgensen göra en praktisk dräkt som kvinnor skulle kunna bära dagligen. Hon värnade om det svenska och ville stärka känslorna för fosterlandet med en neutral nationaldräkt som alla svenska kvinnor kunde bära, som ett alternativ till det kvinnoförtryckande modet från Paris. Jörgensen fick också igång en liten rörelse, kallad Svenska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen, som lockade några hundra medlemmar innan föreningen glömdes bort.
– Det skulle vara ett alternativ för de borgerliga kvinnorna att ha. I stället för att gå med korsettklänningar och släpande kjolar så skulle de klä sig i nationaldräkten, säger Ulla Centergran, etnolog och forskare, om Sverigeklänningen.
Aktiv i fascistisk rörelse
Märta Jörgensens intresse för nationalism och fosterlandet gällde inte bara kläder. Under andra världskriget var hon aktiv i Svensk opposition, den fascistiska rörelse som efter kriget bytte namn till Nysvenska rörelsen. Grundaren Per Engdahl är en förgrundsgestalt inom svensk nationalism och högerextremism. Själv fortsatte Märta Jörgensen bära sin Sverigedräkt hela livet, fram till sin död 1967, innan den föll i glömska.
I samband med den gröna vågen på 1970-talet upplevde folkdräkten en guldålder. Massproduktion och konsumtion blev något fult. Som motreaktion skapades studiecirklar, det syddes dräkter och dansades folkdans som aldrig förr. När intresset för det genuina och autentiska hantverket var omättligt dammades Sverigedräkten av och lanserades på nytt på en utställning på Nordiska museet 1977. Den tidigare bortglömda dräkten surfade på folkdräktstrenden och fick en helt ny status.
Slog igenom med drottning Silvia
– Det var en sån rusch efter sådana här kläder under gröna vågen. Det var många som inte visste vad de skulle ha för dräkter och då tyckte intendenten på Nordiska museet att det vore en bra idé att ta upp den igen, som en allmän dräkt, säger Ulla Centergran.
Hon fortsätter:
– Den slog inte riktigt igenom, som de hade trott, förrän drottning Silvia fick en som hon kunde ha den 6 juni.
– Hon bar den första gången 1983, samma år som 6 juni övergick från att heta svenska flaggans dag till att bli Sveriges officiella nationaldag.
– Den är populär bland dem som ska representera Sverige, exempelvis företag. Då är den praktisk och bra, blågul som den är.
Men den ovanliga historien bakom Sverigedräkten gör den till en udda fågel, trots draghjälpen från kungahuset.
I kretsar som intresserar sig för folkdräkter, eller bygdedräkter som de oftast kallas, är Sverigedräkten illa ansedd och kontroversiell på grund av dräktens historielösa bakgrund.
– Min åsikt från början var att när det finns så himla många dräkter i Sverige så kan man tycka att det räcker, säger Ulla Centergran, som en gång kom fram till att det finns över 600 olika bygdedräkter i Sverige.
Från början var dräkten dessutom sydd av flaggtyg, berättar hon.
– Den kändes lite fånig när det finns så många dräkter. Man skulle ju kunna hitta någon med folklig tradition. Det här är inte en folklig tradition, det är ett borgerligt plagg.
”Är lite rolig”
Det är nog många som inte förstår vad det är för en dräkt, menar hon.
– De ser att den ser ut som en del folkdräkter och den har de svenska färgerna. En del tycker att den är jättetjusig och andra tycker att den bara är blä. Fast nu tycker jag att den är lite rolig. Om man bara sätter den i sitt rätta sammanhang så är det inget fel på den.
Att kungafamiljen bär den på nationaldagen är lämpligt, menar hon.
– Det passar väl bra att de är klädda i svenska flaggan, vem ska vara klädd i svenska flaggan om inte kungafamiljen, säger Ulla Centergran.