Polisrapport: Advokater hjälper kriminella

helskärm

Brottmålsadvokater som missköter sig och hjälper kriminella är ett större problem än tidigare känt. Det hävdar polisen i en kartläggning av kriminella nätverk.

Men exakt hur stort problemet är vill myndigheten inte gå in på – och för det får den kritik.

För första gången på två år släppte polisen förra veckan en kartläggning av kriminella nätverk i Stockholmsområdet. I den lyfts ett antal övergripande trender och fenomen, varav ett är ”Advokater”. Under rubriken skriver polisen att ”information från både Encrochat och andra krypterade chattar pekar på att fenomenet med brottmålsadvokater som missbrukar det förtroende de ges av lagstiftningen är mer vida spritt än tidigare känt”.

– De här nätverken använder möjliggörare och specialister på flera olika sätt, i allt från hjälp med brottsupplägg och falska intyg till att förmedla information mellan häktade individer. Och bland de här specialisterna och möjliggörarna så finns det jurister, varav några är försvarsadvokater som på olika sätt hjälper kriminella, säger Anna Rise, chef för underrättelseenheten i polisregion Stockholm.

Anna Rise poängterar att möjliggörare verkar frivilligt, men att det också finns fall där det sker på grund av trakasserier eller hot om våld.

Lån och intyg

Den stora förändringen för polisen under åren sedan den senaste kartläggningen stavas Encrochat. Den och andra krypterade kommunikationstjänster som knäckts har gett polisen en större inblick i de kriminella nätverkens verksamheter och användning av olika typer av specialister.

– Det används i större utsträckning än vad vi var medvetna om, och det används i de flesta typer av nätverk, säger Anna Rise.

Den här typen av medhjälpare finns inom flera olika yrkeskategorier, enligt polisen.

– Vi ser exempelvis revisorer som godkänner falska bokföringar, banktjänstemän som beviljar lån utan täckning. Politiker som driver igenom beställda beslut. Läkare som skriver falska intyg och myndighetspersoner som fattar beslut på felaktiga grunder.

Fall utreds

Enligt Anna Rise ser underrättelseenheten både olämpligt beteende och misstänkt olaglig verksamhet i materialet.

– När vi ser att det finns anledning att anta att brott har begåtts så signalerar vi det till utredningsverksamheten så att de får försöka utreda och samla tillräckligt med bevis för att leda till åtal.

TT: Har ni gjort sådana överlämningar?

– Ja, det har vi gjort.

TT: Kan du säga något om omfattningen?

– Nej, det vill jag inte göra.

De senaste två åren har sex advokater i Stockholmsområdet uteslutits ur Advokatsamfundet. Endast i två av fallen, gällande de omskrivna advokaterna ”Kungen” och ”Prinsen”, har detta baserats på konversationer mellan dem och gängkriminella i krypterade chattar.

När TT ber polisen förtydliga om det är dessa två eller fler advokater man syftar på i rapportens skrivning hänvisas vi till just rapportens skrivning.

”Långtgående slutsats”

Detta får kritik av Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, som anser att formuleringarna är för svepande och oprecisa.

– Jag ställer mig frågande till att de två fallen skulle peka på att det är ett allmänt spritt eller ökande fenomen med brottmålsadvokater som missbrukar sitt förtroende, det är en väldigt långtgående slutsats anser jag, mot bakgrund av två fall, säger Mia Edwall Insulander.

Har polisen bevis om fler advokater tar samfundet med ”stort intresse” emot den informationen så att disciplinnämnden kan pröva ärendena, tillägger hon.

– För är det så att det finns advokater som missbrukar sin ställning för att gå kriminellas ärenden så ska de uteslutas.

TT: Vad får sådana här formuleringar för konsekvenser?

– Det är olyckligt för det påverkar förtroendet för advokater, och läser man det här kan man få bilden av att den här problematiken är mycket mer omfattande än vad den är.