Därför måste Macron byta strategi mot Le Pen

PARIS. Den sittande presidenten Emmanuel Macron känner flåset i nacken från Le Pen.

Han vet att kampen den här gången blir mycket jämnare än 2017 och att han faktiskt kan förlora om han inte byter valtaktik.

Inte bara hans egen utan också Europas framtid står på spel.

Följ ämnen
Ukraina

Macron var mer sammanbiten är glad trots att han vann med något större marginal är de senaste opinionsmätningarna förutspådde.

– Ingenting är vunnet än, deklarerade han efter segern i den första omgången i går.

I de opinionsmätningar som gjorts inför den andra valomgången den 24 april leder Macron visserligen men försprånget är långtifrån betryggande, 53 procent mot 47.

När Macron och Le Pen möttes i den avgörande valomgången 2017 var hans ledning mångdubbelt större trots att han då var ett oprövat kort som ledare.

Den här gången har han på pappret alla de fördelar det innebär att vara sittande president.

Marginalen mellan Macron och Le Pen var något större än vad de senaste opinionsmätningarna hade visat.

Frankrike, som resten av världen, lever i oroliga tider. Precis som man inte byter kapten på ett skepp mitt i en storm tycker många fransmän att det inte är läge att byta president när Europa befinner sig mitt i ett krig.

Många tycker dessutom att Macron gjort ett hyfsat jobb. Först med pandemin och nu genom att ta ledarrollen i Europas svar på Putins aggression mot Ukraina.

Macron uppträder som en statsman även om många samtidigt retar sig på hans arrogans och tendens att flyta ovanpå. Han har uppenbarligen väldigt höga tankar om sig själv.

Men den här gången slåss han mot en kandidat som blivit smartare och mer erfaren. Genom att mjuka upp sin image och tvätta bort pariastämpeln har Marine Le Pen ändrat bilden av sig själv som en farlig politiker som kan leda landet in i fördärv.

Precis som när många andra högerextrema partier försöker ömsa skinn kan man fråga sig hur verklig den förvandlingen är men uppenbarligen är det i dag många fransmän som inte ser Le Pen som en extremistisk politiker utan mer som en vanlig högerkvinna.

Men Macrons mål är att fortsätta stämpla henne som högerextremist. I sitt segertal i går vädjande han till fransmännen att "blockera högerextremisterna". Den taktiken fungerade i förra valet men den kommer definitivt inte att vara lika framgångsrik 2022. Macron måste också bemöta henne sakpolitiskt.

Hon vill sänka pensionsåldern för vissa grupper till 60 år. Macron vill höja den till 65. Det gäller att han lyckas förklara varför Frankrike inte har råd med Le Pens politik.

Många fransmän ser inte längre Marine Le Pen som en extremistisk politiker.

Macron verkar nu lägga om sin valrörelse. Inför den första omgången var han den osynlige kandidaten som bara höll ett enda riktigt valmöte. Det retade många väljare som tyckte att han på ett arrogant sätt tog segern för given. Nu rivstartar han med ett valbesök i nordöstra Franrike redan imorgon.

En annan avgörande faktor för utgången blir den enda tv-sända debatten mellan de två kandidaterna några dagar före valet.

2017 gjorde Marine Le Pen en katastrofal insats i debatten. Hon avbröt hela tiden Macron. Hon var aggressiv och dåligt påläst. Den här gången kommer vi att få se en helt annan Marine Le Pen.

Hon vet att ingen högernationalistisk politiker varit så här nära att vinna presidentposten. De två tidigare gångerna, 2017 och 2002 när hennes pappa Jean Marie Le Pen ställdes mot Jaques Chirac, var de chanslösa. Nu ligger en seger åtminstone inom räckhåll även om den mest troliga utgången är att Macron till slut vinner.

Mycket hänger på vad de väljare gör som i första omgången röstade på kandidater som inte gått vidare.

Konservativa Valerie Pecresse liksom ett antal småpartier uppmanar sina anhängare att rösta på Macron. Högerextreme Zemmour sina att rösta på Le Pen.

Jean-Luc Melenchons som fick 22 procent i första rundan vill inte att hans väljare ska lägga ”en enda röst” på Le Pen. Samtidigt uppmanar han dem inte att rösta på Macron. På många plan vänder sig Le Pen och Melenchon till samma arbetarklassväljare med samma EU- och Nato-kritiska politik.

Jean-Luc Melenchon vill inte hans väljare ska rösta på varken Le Pen eller Macron.

Avgörande blir i vilken grad Le Pen lyckas locka Melenchons vänsterväljare och hur många som avstår från att rösta eftersom de utgår ifrån att Macron ändå vinner.

Vem som blir president i Frankrike är också avgörande för Europas framtid. Sitter Macron kvar kan den enade fronten mot Ryssland upprätthållas och EU-projektet rulla vidare.

Le Pen vill avskaffa alla sanktioner mot Ryssland som också drabbar Frankrike och fransmännen. Hon är i grunden positivt inställd till Vladimir Putin med vilken hon före kriget hade nära band. En vänskap som spelat en märkligt undanskymd roll i valrörelsen så här långt men som Macron säkert kommer att använda som vapen inför andra rundan.

Med Le Pen i Elysée-palatset får Frankrike visserligen sin första kvinnliga president men också en person som riskerar att splittra Europa på samma sätt som Donald Trump gjorde. I dagens säkerhetspolitiska läge kan det bli extra farligt.

Mycket står på spel de kommande veckorna.