Störst fara för riskgrupper men få bedöms dö

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3

Exakt vilka riskgrupperna är för coronaviruset och hur hög dödligheten kan vara i dem går inte att säga ännu, enligt Folkhälsomyndigheten.

– Men det är inte jättemånga som dör ens i riskgrupperna. Det gäller att inte överdriva det här, säger Anders Tegnell, chef för folkhälsoanalys på myndigheten.

Underlaget i Sverige är fortfarande alldeles för litet för att klart säga vilka som utgör riskgrupperna, men som vid liknande infektioner är det framför allt äldre och personer med bakomliggande sjukdomar som bedöms löpa störst risk att drabbas av svår sjukdom.

Uppskattningarna om dödlighet är fortfarande osäkra, men WHO bedömer i dagsläget dödligheten till 1–2 procent av hela gruppen insjuknade.

– Det är väldigt små andelar som drabbats, även i Kina. Det handlar inte ens om en promille av befolkningen. De allra flesta blir lindrigt sjuka, även i Kina. Det kan bli en högre andel, sanningen är att vi inte vet, säger Anders Tegnell.

Hjärt-kärlsjukdom

Den största studien hittills, från den kinesiska smittskyddsmyndigheten som granskat över 44 000 bekräftade fall av covid-19, visar att risken att dö ökar brant med stigande ålder.

– Ju äldre man är, desto större är risken att man blir svårt sjuk eller dör. Har man några andra grundsjukdomar innebär det också en ökad risk, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

I studien hade patienter utan bakomliggande sjukdomar en dödlighet på 0,9 procent, medan patienter med vissa andra sjukdomar låg på betydligt högre nivåer. Högst var dödligheten bland personer med hjärt-kärlsjukdomar, 10,5 procent, följt av diabetes, 7,3 procent. Därefter följde kronisk luftvägssjukdom, högt blodtryck och cancer, som samtliga hade en dödlighet på mellan 5–6 procent.

Även om man vet att äldre och sjuka oftast utgör riskgrupper är det än så länge för tidigt att säga hur just coronaviruset påverkar dödligheten i dessa grupper i Sverige, enligt Tegnell.

– Det är svårt att veta i en svensk kontext, säger han.

Låg dödlighet

I studien, som omfattar personer som sökt sjukvård, klassades totalt 80,9 procent av alla fall som milda, 13,8 procent som svårt sjuka och 4,7 procent som kritiska fall. Men det finns också många som inte blir så sjuka att de söker vård, vilket innebär att andelen svårt sjuka och dödsfall kan vara ännu lägre.

– Även om väldigt många i Sverige skulle bli infekterade är det bara en del som kommer att bli svårt sjuka och väldigt få kommer att dö, säger Björn Olsen.

– Men om vi får stora sjuktal blir det ju också så att vi kommer att se svåra sjukdomsfall och dödsfall även i grupper som vi från början inte associerar med någon risk. Men det beror alldeles på vart det här tar vägen, säger han.

Folkhälsomyndigheten bedömer just nu risken för en allmän spridning i samhället som måttlig.

Ingen immunitet

Om coronaviruset skulle börja spridas okontrollerat är regionernas beredskap begränsad, hävdar Björn Olsen. Eftersom viruset är helt nytt saknas immunitet och antalet smittade som behöver vård skulle kunna bli högt.

I Uppsala, där han är verksam, tittar man på om det skulle vara möjligt att samvårda ett stort antal sjuka i exempelvis gymnastiksalar.

– Helst ska de inte in på sjukhuset. Det är en gammal god infektionsregel att människor med samma sjukdom får ligga tillsammans. Då handlar det om lättare sjukfall men som ändå behöver vård. De svårast sjuka kommer ändå att finnas på sjukhuset, säger Björn Olsen.

Den här typen av kapacitet borde fler regioner se över, om de inte redan gjort det, anser Olsen.

– Är det sedan så att man aldrig behöver använda platserna är det ändå bättre att ha tagit det säkra före det osäkra, säger han.

Publicerad: