DO: Kvotering kan leda till diskriminering

helskärm

Diskrimineringsombudsmannen varnar för kvoter när elever ska antas till populära skolor.

Kvotering kan enligt DO strida mot diskrimineringslagen.

Utredningen om en mer likvärdig skola vill att rektorer ska verka för en mer allsidig social sammansättning i klassrummen. Tanken är att elever med olika socioekonomisk bakgrund i större utsträckning bör mötas i skolorna.

Ett av utredningens många förslag för att minska skolsegregationen är att kvotering ska kunna användas när antalet sökande överskrider antalet elevplatser i populära skolor.

"Överhängande risk"

Men DO skriver i sitt remissvar att det finns "en överhängande risk" att urvalskriterierna utformas "mot bakgrund av överväganden kopplade till etnisk tillhörighet." Det kan enligt myndigheten innebära att beslut om hur stora kvoterna ska vara, samt vilka bostadsområden, skolor och elever som ska omfattas, strider mot diskrimineringslagen.

DO påpekar att utredningsförslaget inte närmare går in på hur kvoterna ska utformas. Det blir upp till skolhuvudmännen, det vill säga kommunerna och friskolorna, att närmare bestämma utformningen. "Den abstrakta kontroll av kvoterna som Skolverket förutsätts göra är enligt DO:s mening inte tillräcklig för att undanröja risken för diskriminering", står det i remissvaret.

Stopp för kötid?

Det är i dag vanligt att populära friskolor använder sig av kösystem, där de elever med längst kötid antas först.

Utredningen bedömer att det förstärker segregationen. Den pekar på att populära friskolor i praktiken inte är öppna för alla barn, eftersom det kan kräva att man ställer sitt barn i kö i mycket tidig ålder – något som är svårt för till exempel nyinflyttade och nyanlända.

Utredningen föreslår därför att kötid som urvalsgrund inte ska tillåtas. I stället föreslås andra grunder som ska vara tillåtna om antalet sökande överskrider antalet elevplatser. Det kan, förutom kvoter, vara syskonförtur, geografiskt baserat urval, lottning eller skolspår, det vill säga att elever som går i en viss skolenhet ges förtur.

DO ifrågasätter inte att ändamålet bakom förslaget är berättigat, men uppger att om regeringen går vidare med det bör det noga övervägas hur bestämmelserna kan utformas för att så långt som möjligt motverka risker för diskriminering.