Theresa May bildar regering – trots valfiaskot

Uppdaterad 2017-06-10 | Publicerad 2017-06-07

Hon hade hoppats på att få stärkt makt inför brexit-förhandlingarna.

Men nyvalet blev en katastrof för Storbritanniens premiärminister Theresa May, som förlorade majoriteten i parlamentet.

Men trots det ska hon bilda regering.

– Vad det här landet behöver mer än någonting annat är enighet, säger May.

Nyvalet i Storbritannien blev en mardröm för premiärministern Theresa May. Strax efter 07 på morgonen, svensk tid, stod det klart att konservativa Tories förlorar sin majoritet. Storbritannien kommer alltså att få vad som brukar kallas för ett ”hängt parlament”. Allt tyder på att landet står inför en period av stor politisk osäkerhet.

Krav på avgång

Med alla distrikt utom ett räknade ser det ut som att Tories kommer att få 319 av de 650 platserna i parlamentet. Det är åtta ledamöter ifrån att nå egen majoritet. Samtidigt går socialdemokratiska Labour rejält framåt. Partiet vinner 31 nya stolar och får 261 parlamentsplatser.

Labour-ledaren Jeremy Corbyn var tidigt i morse ute och krävde Mays avgång.

– Theresa May har förlorat de konservativas platser i parlamentet, röster, stöd och självförtroende. Jag skulle säga att det är tillräckligt för att hon ska avgå, säger han.

Träffade drottningen

Corbyn var inte ensam om att gå ut och kräva att May skulle lämna sin post. Men premiärministern håller stången.

Vid 13.30, svensk tid, träffade hon drottning Elizabeth i Buckingham Palace och bad om tillåtelse att bilda en ny regering. Mays konservativa parti Tories kommer att förlita sig på stöd från Democratic Unionist Party i Nordirland, som fick tio platser i parlamentet. Tillsammans samlar de alltså 329 ledamöter, vilket är tillräckligt för att styra landet.

”Dags att börja arbeta”

Enligt bedömare kan samarbetet leda till att Storbritannien intar en mjukare position i brexit-förhandlingarna. DUP har uttryckt stor oro över vad ett EU-utträde kan leda till.

– Vad det här landet behöver mer än någonting annat är enighet. Bara de konservativa och unionistpartiet (DUP) kan ge det, sa May kort efter mötet med drottningen, och fortsatte:

– Nu är det dags att börja arbeta.

Från oppositionen har kritiken mot Theresa Mays beslut att sitta kvar varit massiv.
– Hon har satt sitt parti framför sitt land, hon borde skämmas, säger Tim Farron, ledare för Liberaldemokraterna, i en kommentar.


LIVE-RAPPORTERING:

OBS! Den här artikeln har tidigare innehållit ett liveflöde som inte längre stöds av vår nuvarande sajt. Övrig text i artikeln kan fortfarande innehålla syftningar till det flödet.

VEM FÅR RÖSTA?

  • 47 miljoner människor har rösträtt i parlamentsvalet. Förutom brittiska medborgare får även irländare och medborgare i brittiska samväldet rösta, förutsatt att de bor i Storbritannien.
  • Rösträttsåldern är 18 år.

VILKA STÅR DET MELLAN?

De två största partierna är Tories och Labour – och något av dem lär med största sannolikhet bilda regering och få premiärministerposten.

Tories (de konservativa)

Theresa May.

Partiledare: Theresa May, nuvarande premiärminister i Storbritannien (sedan 13 juli 2016). Har inte blivit vald till sin post i allmänna val, utan utsågs av det konservativa partiet när tidigare premiärministern Cameron avgick efter att ha förlorat brexit-omröstningen. Genom att vinna valet hoppas hon få ett starkt mandat av folket inför de hårda utträdesförhandlingarna med EU.

Labour (arbetarpartiet)

Jeremy Corbyn.

Partiledare: Jeremy Corbyn, sedan 12 september 2015. Mycket omtvistad som partiledare. Står långt till vänster i partiet och har av många kritiserats för att inte klara av jobbet som oppositionsledare.

Uppstickare

United Kingdom Independence Party (Ukip), som nästan utraderats efter segern i brexit-omröstningen, Tories tidigare regeringskollega Liberaldemokraterna, Skotska nationalistpartiet (SNP) och De gröna (Green Party of England and Wales och Scottish Green Party).


SÅ FUNKAR DET: VINNAREN TAR ALLT

  • Det som står på spel är de 650 platserna i brittiska parlamentets underhus, House of Commons. Utöver det består parlamentet också av överhuset (House of Lords), men dess ledamöter är inte folkvalda.
  • Storbritannien har till skillnad från Sverige inte ett proportionellt valsystem, utan majoritetsval i enmansvalkretsar. Det betyder att vinnaren i varje valkrets – 650 stycken, precis som antalet platser i parlamentet – är den enda som representerar valkretsen. Man brukar beskriva det som vinnaren tar allt. Det funkar ungefär som presidentvalet i USA (förklarat med hjälp av en pingismatch och några söta kattungar här).

Så röstade Storbritannien 2015 – vinnare i varje valkrets. Källa: Wikipedia

  • Det betyder att det inte finns ett direkt samband mellan det total antalet röster ett parti får och antalet platser det får i parlamentet. Systemet gynnar stora partier och missgynnar små.
  • I det senaste valet (2015) fick till exempel Tories 37% av rösterna men 51% av platserna i parlamentet. Labour fick 30% av rösterna men 36% av platserna, medan Liberaldemokraterna fick 8% av rösterna men bara 1,2% av platserna i parlamentet.
  • Fördelen med detta valsystem är att det ger starka regeringar eftersom det är lättare att få majoritet i parlamentet. Förutom Storbritannien och USA har Frankrike ett liknande system.