Friskolors skolpeng och kö ger politisk strid

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Janerik Henriksson/TT
Fredrik Christensson, skolpolitisk talesperson för Centern, vill ha kvar köer till friskolor. Arkivbild.

Det blåser upp till ny politisk storm om friskolor och deras villkor jämfört med kommunala skolor.

Bland annat om kösystem till populära friskolor.

– Att ha kötid som urvalsinstrument är att be om segregation, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Utredningen En mer likvärdig skola har varit på remiss och regeringen tar nu över arbetet med att ta fram förslag till riksdagen.

– Det här är en mycket viktig utredning med mycket viktiga förslag, säger Ekström.

Den innehåller flera kontroversiella delar. Ett är att populära friskolor inte längre ska få använda kötid när man ska bestämma vilka elever som antas.

C gillar köer

Regeringens samarbetsparti Centerpartiet vill ha kvar köerna.

– Vi säger nej till att ta bort kö som urval, men vi vill reformera kösystemet så att fler elever faktiskt ges möjlighet att söka skolor på mer rättvisa villkor, säger Fredrik Christensson, skolpolitisk talesperson för C.

Ingen ska få börja köa mer än tre år före skolstart och det ska finnas en kvot på 5-10 procent för nyinflyttade, anser C.

Moderaterna och Sverigedemokraterna vill inte heller göra köer otillåtna.

Ökar segregation?

Utredningen anser att kösystem förstärker segregationen. Den pekar på att populära friskolor i praktiken inte är öppna för alla barn, eftersom det krävs att man ställer sitt barn i kö i mycket tidig ålder – något som är svårt för till exempel nyinflyttade och nyanlända.

Utredningen föreslår i stället ett antal andra urvalsgrunder, till exempel lottning. Tanken är att Skolverket ska godkänna de grunder friskolorna vill använda sig av.

Ett annat kontroversiellt förslag i utredningen är att kommuner ska få göra avdrag på den skolpeng som friskolor får.

Argumentet är att kommunala skolor har merkostnader jämfört med friskolorna, bland annat eftersom de är skyldiga att ha beredskap för att kunna erbjuda skolplats nära hemmet till alla elever.

Mer till kommunerna

Utbildningsministern vill inte ta ställning för ett enskilt förslag i utredningen, men säger:

– Det är för mig helt obestridligt att kommunerna har ett större ansvar och att det bör återspeglas i finansieringen.

Moderaterna och Centerpartiet är inne på ett annat spår.

– Vi tycker att skolpengen ska vara samma för en elev oavsett om han eller hon går i kommunal skola eller friskola. Däremot ska man säkerställa att de elever med störst behov också får det stöd de behöver, kanske en riktad skolpeng, säger Fredrik Christensson (C).

– Att ge lägre skolpeng till fristående skolor är vi emot, säger han.

Vända på allt

Regeringens andra samarbetsparti , Liberalerna, är villigt att "vända på alla stenar", inklusive reglerna för kötid.

– Men vi vill inte ta bort kötid helt och hållet som urvalsgrund. Däremot har vi sagt att vi vill skärpa upp det så man kan ställa sig i kö ett år innan man ska börja skolan, inte när man i princip har fött sitt barn, säger L:s utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad.

Han uppger också att L är berett att se över fördelningen av pengar till kommunala och fristående skolor.

– Vi motsätter oss inte justering av resursfördelningssystemet, säger Haddad.

C och L anser dock inte att utredningen omfattas av januariavtalet, som är grunden för samarbetet mellan dem och regeringen.

– Oavsett om de här förslagen ingår i januariavtalet eller inte så måste vi i regeringen skaffa oss stöd i riksdagen. C och L är ju de vi gärna söker stöd hos, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN