Pisachef: Pandemin förödande för vissa elever

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: Martina Holmberg / TT
Hur har högstadieelever i olika länder påverkats av pandemin? Pisasdien ska ge svar, men det dröjer. Arkivbild.

NYHETER

Pandemin har påverkat skolgången för elever världen över. Vad får det för följder? Studien Pisa skulle ha undersökt saken denna vår – men viruset bromsade planen.

– Det är en besvikelse, för det är nu vi som mest behöver kunskap om utvecklingen i skolan, säger Pisachefen Andreas Schleicher.

Stängda skolor. Sjukskrivna lärare. Inställd undervisning. Undervisning på distans. Coronapandemin har rubbat ungas utbildning i en historiskt stor omfattning, konstaterade FN:s generalsekreterare António Guterras i somras.

Mer än en miljard barn och ungdomar var då drabbade. I EU-länderna försvann, från mars, veckor av skolvardag för 58 miljoner grundskoleelever, enligt EU-kommissionen.

Samtidigt förberedde OECD sin återkommande Pisa-mätning bland 15-åringar, den största utvärderingen i sitt slag. Omkring 600 000 elever i ett 80-tal länder brukar delta.

En poäng med Pisa är att den visar kunskapsutvecklingen över tid. Och utöver att testa kunskaperna i matematik, naturvetenskap och läsning ger Pisa en bild av studiemiljön och lärarnas och elevernas engagemang. På det sättet hade en mätning denna vår givit en indikation på i vilken grad pandemin påverkat 15-åringar globalt.

Ett år senare

Men mätningen har fått skjutas fram ett år, till våren 2022. Ganska tidigt stod det klart att det skulle bli svårt att hålla tidsplanen för det mastodontprojekt som Pisa är. Bland annat ska en förstudie göras året före, för att säkerställa att frågorna fungerar i alla länder. Men då måste eleverna befinna sig i skolan. Andreas Schleicher, som är OECD:s högste ansvarige för Pisa, döljer inte sin besvikelse:

– Senareläggningen ger oss en möjlighet att göra en mer djupgående analys av effekterna, men det är när krisen är akut som information behövs som mest, säger han till TT.

I den kommande Pisastudien ställs frågor om hur pandemin specifikt förändrat undervisningen och påverkat eleverna. Enligt Andreas Schleicher har studiemotiverade elever med stabila hemförhållanden sannolikt klarat sig ganska väl.

– Men de elever som behöver mycket vägledning av sina lärare, som inte har föräldrar som kan hjälpa dem och som saknar digitala resurser -- för dem är skolstängningar förödande. För många elever med trassliga hemförhållanden är skolan den fasta punkten. Det har pandemin tydliggjort, och därför kommer den att lämna djupa spår i elevers mående, säger Andreas Schleicher till TT.

Han övertygad om att pandemin försämrar likvärdigheten i skolor världen över.

– Men man ska inte acceptera en sådan utveckling. Utbildningssystemen måste kompensera för det som förloras, genom att förstärka undervisningen i till exempel lovskolor. Alla unga människor måste få chansen att lyckas, säger Schleicher.

Rätt gjort av Sverige

Resultaten av Pisamätningarna brukar få stort genomslag. När svenska elevers resultat dippade i mätningen 2012 blev det skolpolitisk debattstorm, OECD konsulterades och en kommission tillsattes. Därefter har resultaten förbättrats och vad gäller pandemin anser Andreas Schleicher att Sverige gjort helt rätt.

– Sverige valde att hålla skolorna öppna så långt som det bara var möjligt, och det tror jag var ett riktigt beslut. Vi har sett exempel på länder där skolor stängts ned, men restauranger och biografer hållits öppna. Vad skickar det för signaler till barn och ungdomar? frågar han retoriskt.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) beklagar också att Pisa 2021 skjutits upp ett år.

– Alla länder har kämpat med distansundervisning på olika sätt. Pisa ger inget facit, men ger ett bra underlag för att diskutera hur man bäst lägger upp distansundervisningen. Pandemin kan påverka oss under ett antal år, säger hon till TT.

Måste prioritera

Oron för ökade kunskapsklyftor delas av många:

– När jag talar med mina europeiska kolleger är det något vi alla är väldigt bekymrade över. Distansundervisning är tuffast för dem som är trångbodda, de som har dålig uppkoppling hemma, de som inte får bra mat hemma eller lever under hedersförtryck, säger Anna Ekström.

Hon törs inte bedöma i vilken utsträckning de svenska grundskoleelevernas lärande påverkats hittills, men konstaterar att niondeklassarnas betyg gick svagt uppåt i våras.

– Men jag är också väl medveten om att många skolor haft perioder av många sjuka lärare och inställd undervisning. Så jag är bekymrad över att elever inte fått den mängd undervisning de får ett normalt år. Därför är det viktigt att skolorna prioriterar undervisningen framför studiebesök, resor och projekt. Vi fortsätter också att satsa på sommarskola och läxhjälp, säger Anna Ekström.

Publicerad: