HRW: Mer mod krävs i kampen mot onda länder

Ett nytt kapitel i USA:s kamp för mänskliga rättigheter väntar efter "tragedin" Donald Trump.

Det tror Kenneth Roth som leder Human Rights Watch.

Men ansvaret vilar tungt på Joe Biden. USA och andra länder måste agera gemensamt och nämna förövare med namn. Och där är Roth kritisk mot Sverige.

Två tragedier, president Donald Trump och coronapandemin, kan innebära nya möjligheter för internationellt samarbete mot förtryck och för mänskliga rättigheter.

Det anser Kenneth Roth, chefen för den amerikanska tankesmedjan Human Rights Watch (HRW). I en telefonintervju utvecklar han de mått och steg som USA och världssamfundet bör ta mot förtryckarländer.

New York-baserade HRW och dess granskningar har stor genomslagskraft. Och läses med oro och hat av dem som kritiseras. Intervjun görs i samband med att HRW presenterar sin årsrapport på 761 sidor om läget i världens länder.

Råd till Biden

Men först: president Donald Trumps presidentskap. Och det som följer.

– Några råd till tillträdande president Joe Biden. Ett är att se till att omvärlden kan lita på USA. Då måste Biden se till att fördjupa landets engagemang, så att en president efter honom inte kan göra drastiska förändringar. Biden måste planera i början av sin presidentperiod för att se resultat i slutet av den, resultat som näste president inte kan ändra på.

Roth tar president Jimmy Carter som exempel. Demokraten Carter (president 1977-1981) flyttade fram positionerna om USA:s försvar av mänskliga rättigheter. Detta har ingen president helt kunna frångå, även om den politiska pendeln har svängt rejält, anser Roth.

President Barack Obama exemplifierar ett misstag, enligt Roth. Han fick ta över ett George W Bushs presidentskap som tillät tortyr. Det avskaffade Obama, men de ansvariga ställdes inte inför rätta.

– Det kanske polariserar. Men Biden måste tillåta att de som bär skuld för brott (inom Trumps administration) prövas rättsligt.

Roth anser att demokratins grundpelare - kongressens makt, det juridiska systemet, oberoende medier och civilsamhällets rätt att demonstrera - har stått pall för Trumps attacker, men att de måste fortsätta att försvaras.

Trumps brandtal

På ett sätt innebär därför Trumps brandtal och den påföljande stormningen av kongressen den 6 januari en fördel för demokratins försvarare:

– Han visade så uppenbart sitt rätta jag, säger Roth.

Nästa råd är att fördjupa arbetet med mänskliga rättigheter i USA till att angripa även ekonomiska, sociala och kulturella problem - också de mänskliga rättigheter. Och det är där den andra tragedin kommer in: coronapandemin.

– Pandemin öppnar möjligheter. Biden kan tala om hälso- och sjukvård, utbildning, om mat på bordet då många drabbats av pandemin och av lockdown. Det bör få genklang hos det amerikanska folket, vilket näste ledare inte lär kunna bryta mot.

Biden skulle därmed kunna inleda ett helt ett helt nytt kapitel i USA:s historia, säger Roth. Det gäller även det internationella samarbetet, sedan Trump vänt delar av världen ryggen. USA "har varit en ledare, men kan nu bli en partner" anser Roth.

Han nämner flera initiativ där enskilda länder har namngivit och pekat ut regimer som flagrant bryter mot mänskliga rättigheter.

Svensk försiktighet

Det viktiga är att inte vara generell i kritiken. Peka ut, namnge länder och regimer. Roth nämner Finland, som lyft krisen i Libyen, Island som pekat ut Filippinernas brott och kanske främst Danmark som leder kritiken mot Saudiarabiens regim.

– Sverige skiljer ut sig. Sverige agerar när det gäller till exempel kvinnors rättigheter. Men det är ganska tematiskt, allmänt hållet - och tryggt, säger Roth.

Han är försiktig med att spekulera varför.

Han konstaterar samtidigt ett missnöje över FN:s generalsekreterare António Guterres som också undviker att nämna och anklaga länder som bryter mot mänskliga rättigheter. Guterres meddelade nyligen att han kandiderar till ytterligare fem år på posten. Roth antyder att han vill se ett byte.

Han vill också att FN:s säkerhetsråd och dess 15 medlemsländer reformeras. Rådet är paralyserat på grund av den vetorätt som främst USA, Ryssland och Kina hotar med. Otaliga försök har misslyckats.

Men tillbaka till frågan om rädslan att peka ut regimer som bryter mot mänskliga rättigheter:

– Det är alltid lättare att inte skaffa sig fiender. Men vem säger att mänskliga rättigheter ska vara enkelt. Kritik kan kosta.

Exemplen är många på länder som kommer lindrigt undan. Men Roth nämner flera gånger ett land som han anser bör pressas i en indirekt uppmaning till den svenska regeringen.

– Egypten. Egyptierna fortsätter att leva i ett hårt, auktoritärt grepp av president Abdel Fattah al-Sisis regering. Tiotusentals regeringskritiker är fängslade på politiska grunder, säger Kenneth Roth.