Maktskifte i Kosovo – löfte om "frigörelse"

TT-AFP

Uppdaterad 2020-02-04 | Publicerad 2019-10-07

Albin Kurti, partiledare för Vetevendosje, som fick flest röster i valet i Kosovo, anländer till sitt partis valvaka.

Det blir maktskifte i Kosovo. Efter söndagens val får landets två oppositionspartier, Självbestämmande och LDK, försöka enas i en koalition.

Den tidigare politiska fången Albin Kurti, som leder Självbestämmande, säger att detta är början på Kosovos "frigörelse".

Vänsternationalistiska Självbestämmande fick 26 procent av rösterna, enligt ett preliminärt resultat, och mittenhögerpartiet LDK nästan lika många. Oppositionspartierna har inte mycket gemensamt, men har signalerat att de vill försöka samarbeta.

Och närmast till hands som ny premiärminister blir då Självbestämmandes ledare Albin Kurti.

– Som premiärminister i Kosovo räcker jag ut en hand till samarbete för att kröna förändringen, säger Kurti i en hälsning till LDK.

– Det här är början på Kosovos frigörelse.

LDK-ledaren Vjosa Osmani säger i en kommentar att hon vill att partierna sätter sig ner för att prata om en framtida koalition.

"Vi vann inte"

President Hashim Thacis PDK, som har varit vid makten sedan 2007 och sedan förra valet styrt landet i en koalitionsregering, får 21 procent och har erkänt sig besegrat.

– Vi vann inte. Vi accepterar folkets dom och PDK är nu i oppositionsställning, sade partiledaren Kadri Veseli tidigt på måndagen.

"Revolution", löd en rubrik i den stora kosovanska tidningen Zëri på måndagsmorgonen.

Parlamentsvalet utlystes i augusti sedan premiärminister Ramush Haradinaj kallats till förhör av en specialdomstol i Haag om sin roll under Kosovokriget i slutet av 1990-talet. Haradinaj var en av befälhavarna för UCK-gerillan och medan många landsmän ser honom som krigshjälte anklagas han av Serbien för krigsbrott.

Vänt sig mot "eliten"

44-årige Albin Kurti har lett Självbestämmande som en parlamentarisk upprorsmakare, med ett ständigt horn i sidan till de tidigare gerillakrafter som styrt Kosovo sedan uppbrottet med Serbien 2008. Han har anklagat "eliten" för nepotism och korruption.

På 1990-talet organiserade Kurti protester mot Serbiens dåvarande president Slobodan Milosevics hårdföra styre, vilket ledde till att han fick sitta i fängelse i två års tid.

På 2000-talet riktade Kurti sitt motstånd mot omvärldens inflytande över kosovanska angelägenheter – därav partinamnet Självbestämmande. Partiet har samlat stora protester som inte sällan urartat i våldsamheter. I parlamentet har det också blivit stökigt, som vid ett tillfälle då en av partiets ledamöter utlöste tårgas i kammaren.

Serbien i fokus

Huvudfrågan för en ny regering blir dialogen med Serbien. Relationen mellan de båda länderna är bottenfrusen och en EU-ledd dialog har legat på is i över ett år. Totalt bor omkring 120 000 serber i landet, huvudsakligen i norra Kosovo, som är starkt lojala mot Belgrad.

Albin Kurti vill inte gå Serbien till mötes. Tidigare har han i stället luftat en tanke om att Kosovo borde bli en del av Albanien, även om han senare sagt att tiden inte är inne för det.

Den serbiska minoriteten har tio garanterade platser i parlamentet och nästan samtliga ser ut att gå till Belgradvänliga Serbiska listan.

Följ ämnen i artikeln