Nya fronten mot terrorismen: Internet
Uppdaterad 2017-06-08 | Publicerad 2017-06-07
Ytterligare ett terrordåd på brittisk mark.
Nu vill premiärministern Theresa May sätta press – och införa lagstiftning – mot sociala medie-jättarna.
Men experter varnar för att åtgärderna kan vara verkningslösa.
I ett tal till det brittiska folket i söndags riktade sig May direkt till sociala medier-bolagen, som hon menar förser terrorister med ”säkra rum” på internet.
– Vi kan inte låta den här ideologin få verka fritt. Men det är precis vad internet och internetleverantörer möjliggör. Vi måste i samarbete med allierade demokratier träffa internationella avtal som reglerar internet och förhindrar spridning och planering av terrorism, sa May.
Även Australiens premiärminister Malcolm Turnbull vill se hårdare krav mot internetjättarna.
– Du kanske tror att Syrien och Raqqa ligger långt från Sydney. Ja, kanske i kilometer, men elektroniskt och kommunikationsmässigt ligger allting nära och det är därför vi behöver mer samarbete, säger han.
IS propagerar på nätet
IS är ökända för sitt i sammanhanget framgångsrika rekrytering och propagandaspridning på internet. Med välregisserade filmer, ofta distribuerade via mediejättar som Youtube och Facebook, har man instiftat fruktan och lockat åt sig nya rekryter. Samtidigt erbjuder tjänster som WhatsApp möjligheter att kommunicera med krypterade meddelanden.
En rapport från svenska Försvarshögskolan visar att propaganda på sociala medier kan spela en viktig roll i att radikalisera unga extremister.
Oklart hur det ska gå till
Det är detta som May nu alltså vill stoppa. Exakt hur det ska gå till avslöjade hon inte, men hennes konservativa parti har sedan tidigare hårdare tag mot internetbolagen inskrivet i sitt partiprogram.
Sedan årsskiftet finns också en ny lag som ger myndigheterna utökade möjligheter för spaning och informationshämtning på nätet.
De sociala mediejättarna har svarat med att de redan gör allt de kan för att motverka terrorism.
- Google har tusentals anställda som enbart jobbar med att ta bort stötande material från sökmotorn.
- Youtube, som ägs av Google, raderade enligt egna uppgifter 92 miljoner videoklipp år 2015, runt 1 procent av dem knöts till terrorism eller hatbrott.
- Twitter har tagit bort 376 890 konton på ett halvår.
- Facebook, som för ett par år sedan köpte WhatsApp, säger att man vill vara ”en fientlig miljö för terrorister”. ”Med hjälp av en kombination av teknik och mänsklig granskning arbetar vi aggressivt för att avlägsna terroristinnehåll från vår plattform så fort vi blir medvetna om det – och om vi blir medvetna om en nödsituation som innebär en omedelbar skada på någons säkerhet, meddelar vi brottsbekämpare”, säger Simon Milner, policydirektör på Facebook, till Reuters.
- De största företagen – Facebook, Microsoft, Google och Twitter – har också en gemensam databas där de delar information om extremistgrupper.
Samtidigt har man också motsatt sig att låta polisen att få tillgång till krypterade meddelanden, exempelvis efter skjutningen i San Bernardino.
Kan vara verkningslöst
Men andra menar att man gör det enkelt för sig om man utser internet till syndabock – och varnar för att gå alltför långt i inskränkningen av det fria ordet.
– Om vi enbart skyller det här på internet så begår vi ett stort misstag. Och om vi går för långt utan att tänka på våra egna värderingar så ger vi dem (terroristerna, reds anm) en stor seger, sa USA:s före detta utrikesminister John Kerry i söndags.
Richard Forno, professor på University of Maryland, säger till nyhetsbyrån AP att det är riskfyllt och till och med ineffektivt att tvinga bolagen att ge brottsbekämparna tillgång till krypterade meddelanden. Detta eftersom terroristerna kommer hitta nya metoder, antingen via egna nätverk eller genom att återgå till mer analoga kommunikationsvägar.
– Det är en katt- och råttalek. De kriminella följer inga lagar. Det är därför de är kriminella, säger han.