Experten om SD:s klimatjämförelse: ”Ett feltänk”
Publicerad 2022-08-15
Jimmie Åkessons uttalande om att fler dör av kyla än värme stämmer.
Men det ger en missvisande bild, menar miljöprofessorn Bertil Forsberg.
– Det blir ett feltänk att jämföra dem, och därmed inget argument för att det skulle vara bra med klimatförändringarna.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson frågades under måndagen ut i Sveriges Radio om riksdagskandidaten Elsa Widdings resonemang om klimatet.
Bland annat har Widding ifrågasatt FN:s klimatpanel IPCC:s modeller och beräkningar, som hon menar ”överskattar uppvärmningen och triggar politiker att fatta felaktiga beslut”. Hon har även frågat sig varför man ska vara rädd för ett varmare klimat.
– Det är inget orimligt resonemang att fundera i de banorna också. Vad jag vet så är det fler som dör av kyla i världen än värme till exempel, säger Jimmie Åkesson till SR.
Uttalandet bemöttes snabbt med hård kritik, bland annat från Miljöpartiets språkrör Per Bolund:
”Att höra Jimmie Åkesson i P1 är att höra dumheten tala fritt. Hans ignorerande av klimatkrisen är bokstavligen livsfarligt för människor i Sverige och resten av världen som redan nu dukar under i värmeböljor. Värme som blir allt värre framöver, särskilt om SD får bestämma”, skriver han på Twitter.
”Problematiskt”
Bertil Forsberg är professor i miljömedicin med inriktning på bland annat hälsoeffekter av extremt väder och klimatförändring vid Umeå universitet.
Han säger till Aftonbladet att påståendet om att fler människor dör av kyla än värme förvisso stämmer, men att det är problematiskt att göra en rak jämförelse och att kommentaren därför är missvisande.
– Det stämmer att fler personer generellt dör under vinterns kallaste delar, oavsett om man har ett varmt eller kallt klimat. Men det är två olika typer av problem, så att jämföra dem är inget argument mot att man inte måste stoppa ökningarna av dödsfall kopplade till värmeböljorna, säger han.
Då dödligheten under värmeböljor kommer snabbt och oftast beror på själva värmen, så sker den under kalla perioder med större fördröjning, förklarar Bertil Forsberg.
– Dödsfall under kalla perioder har generellt en indirekt effekt kopplad till ökad spridning av virussjukdomar, som influensa och andra luftvägsvirus. Det är en ökning som alltid kommer att infalla under den kalla årstiden, oavsett om det blir lite mildare.
”Inget argument för klimatförändringar”
Att jämföra dödligheten kopplad till värme och kyla blir därmed ett feltänk, menar han, och inget argument för att det skulle vara bra med klimatförändringar.
– Halterna av luftföroreningar från förbränning är dessutom oftast högre under kalla perioder, så de direkta effekterna av kylan är svårare att fastställa, men mindre än de kan förefalla. Det vore därför snarare på sin plats att kommentera utsläppen från fossila bränslen, som ökar under kalla perioder, och som leder till fler dödsfall på grund av föroreningarna. Det finns därför en dubbel nytta av att minska utsläppen.
På frågan hur det ser ut i framtiden, om antalet dödsfall kopplade till värme kommer överstiga antalet kopplade till kyla, säger Bertil Forsberg att det är svårt att förutsäga.
– Det beror främst på hur samhällena klarar av att anpassa sig till de högre temperaturerna, som att exempelvis att bygga kylda byggnader. Det är en möjlighet som den rika delen av världen har lättare att klara av, men som stora delar inte har.
– Vi ser även att värmeböljor har både direkta och indirekta effekter i form av dödsfall på grund av höga temperaturer, torka och svåra skogsbränder som leder till dödsfall men också långtgående konsekvenser i form av luftföroreningar.
