Därför publicerade vi namnet på misstänkta bombmannen
Efter att Mark Lorentzon efterlystes internationellt valde Aftonbladet att publicera hans namn och bild.
Här förklarar stf ansvarig utgivare, Martin Schori, beslutet.
Aftonbladet är generellt sett restriktiva med namnpubliceringar.
När det gäller misstänkta brottslingar kan det finnas ett högt allmänintresse att visa namn och bild men grundprincipen är att vänta tills de är dömda, eftersom publicitetsskadan blir väldigt stor.
Det är viktigt att komma ihåg att medier står fria från både polis, domstolar och andra myndigheter – vi tar självständiga beslut. Men vi väger in olika faktorer, exempelvis om en person är dömd eller inte.
Precis som alltid när det gäller pressetik så kan man ha en grundprincip – men man behöver ibland gå ifrån den. När det gäller offentliga personer eller makthavare, som allmänheten har rätt att utkräva ansvar från, är ribban för en namnpublicering lägre än för ”vanliga människor”.
Mark Lorentzon var inte en offentlig person, men det fanns ändå starka skäl att namnge honom.
- Han var misstänkt och begärd häktad i sin frånvaro, för ett av de mest omskrivna och uppmärksammande brotten i år.
- Han var internationellt efterlyst.
- Polis och åklagare bedömde att han kunde vara farlig för allmänheten.
När vi publicerar namn och bild orsakar vi en publicitetsskada, både för honom och anhöriga. Men i det här fallet anser jag att det var försvarligt, för allmänintresset var, av ovanstående skäl, skyhögt.