Sofhia blev sjuk av sina bröstimplantat: ”Kände mig döende”
Uppdaterad 2021-10-05 | Publicerad 2021-07-28
Drömmen om större bröst slutade i ångest, smärta och obotlig trötthet.
Efter att Sofhia Eriksson skaffade bröstimplantat fick hon det ena konstiga symptomet efter det andra och vården stod handfallen.
– Livet var bara ett mörker, säger Sofhia till Aftonbladet.
I början av 2020 räknade Sofhia Eriksson, då 19 år, ner dagarna till att hon i februari skulle göra sin bröstförstoring.
– Jag var plattbystad och ville ha större bröst. Det är något som jag har mått dåligt över i tonåren. Från att jag insåg att mina bröst inte kommer att växa mer fick jag mer och mer tankar kring bröstimplantat.
Efter operationen kände Sofhia sig svag i ett par veckor men återhämtade sig till slut och mådde som vanligt.
Men i juni samma år började hon plötsligt känna av diffusa symptom som stark trötthet, muskel- och ledvärk.
– Jag började känna mig tröttare, energilös. Jag har alltid tränat mycket men jag fick dra ner på det, jag blev sämre i måendet. Sen eskalerade det.
”Kände mig döende”
Till slut låg Sofhia bara i sängen och ägnade dagarna åt att googla sjukdomar.
– Jag trodde att det kunde vara allt möjligt. Jag sökte på allt. Sist började jag fundera på om det var cancer. Jag kände mig verkligen döende.
Sofhia sökte vård på vårdcentralen flera gånger, men varje gång proverna kom tillbaka var allt normalt.
– En läkare jag träffade la sig med armarna i kors över skrivbordet och suckade och sa ”så här kan man inte må i din ålder”.
Ju längre tiden gick desto sämre mådde Sofhia även psykiskt.
– Livet kändes hopplöst. Jag kände mig misstrodd. Det kändes som att läkaren trodde att jag hittade på och jag började själv fundera på om det var så.
Breast implant illness
En dag hörde Sofhias mamma av sig och sa att hon nästan var säker på vad det var hon hade drabbats av.
– Av en slump hade hon hittat en artikel med en tjej som beskrev exakt samma symptom som mig och att det var något som hette ”breast implant illness” (BII).
Sofhia reagerade först med stark ångest. Hon ville inte ta ut implantaten.
– Jag blev nästan helt förstörd. Jag kände bara nej, inte det här. Jag tänkte på mitt utseende, ska jag behöva ta ut mina implantat som jag drömt om så länge, hur ska jag kunna vara nöjd med min kropp igen?
Efter en vecka bestämde sig Sofhia ändå för att boka tid för att operera ut implantaten. Hon var villig att testa vad som helst för att bli frisk igen.
– Jag kom tillbaka till läkaren och sa att jag är säker på att det är implantaten men han hade ingen aning om BII. Jag fick förklara att jag har läst om andra tjejer med exakt samma upplevelse som mig. Men han sa att de inte kommer att skicka en remiss eftersom de inte trodde att det skulle göra någon nytta.
Fick betala 60 000
Nästan precis ett år efter att hon gjorde sin bröstförstoring var Sofhia tillbaka i operationssalen för att ta ut implantaten hon en gång hade längtat så mycket efter. Eftersom BII inte är en erkänd diagnos fick hon betala operationen själv och blev tvungen att ta ett lån.
Plastikkirurgen Emma Hansson jobbar med rekonstruerande bröstoperationer på Sahlgrenska sjukhuset. Hon säger att BII är välkänt inom branschen samtidigt som hon menar att det är svårt att slå fast att symptomen kvinnorna upplever beror på silikonet.
– Det finns inga vetenskapliga bevis på att silikon kan ge den här typen av symptom. Men det finns definitivt en del kvinnor som upplever den här symptombilden och att de blir bättre när de tar ut sina implantat.
– Men studierna som finns om BII är väldigt korta och vi vet inte om symptomen kommer tillbaka efter en tid eller om man förblir symptomfri.
Bör man som plastikkirurg informera om BII innan någon opererar sig?
– Det är svårt att säga. Naturligtvis ska man informera om att fenomenet finns men samtidigt är det svårt att informera om något som det inte finns ett riktigt orsakssamband till.
”Bara tacksam att min kropp funkar”
Trots att BII inte klassas som en riktig diagnos är Sofhia övertygad om att det är vad hon drabbades av.
– Jag är med i två olika Facebookgrupper. Det är tusentals och det kommer nya medlemmar varje dag som har tagit ut sina implantat och blivit bättre. Jag tror inte att det är en slump. Jag är 100 procent säker.
I våras gick Sofhia på sin första långpromenad sedan hon blev sjuk och några veckor senare sprang hon för första gången på över ett halvår.
– Jag var så lycklig. Jag skickade en film till min mamma där jag springer och skrev ”titta, jag kan springa!”.
Idag är Sofhia nästan helt återställd. Hon tränar, leker med sina syskonbarn och gör hushållssysslor.
Att hon har mindre bröst är inget som stör henne.
– Jag bryr mig faktiskt ingenting. Jag har verkligen fått en tankeställare och insett att hälsan går före allt. Om jag är platt eller har två stora bröst har ingen betydelse för mig. Jag är bara tacksam att min kropp fungerar.