Fritt fram för dubbeldonation till barnlösa

helskärm

Det finns inget hinder mot att hjälpa ofrivilligt barnlösa par att få barn genom så kallad dubbeldonation, det vill säga att både ägg och spermier kommer från andra, konstaterar Socialstyrelsen.

Donation med överblivna embryon är dock svårare att få till.

Vart tionde par i Sverige uppskattas vara ofrivilligt barnlösa. För drygt ett år sedan började nya regler om assisterad befruktning gälla, som bland annat gjorde det möjligt för par eller ensamstående kvinnor att få såväl donerade spermier som ägg, så kallad dubbeldonation.

Men många av landets fertilitetskliniker har avvaktat med att inleda behandlingar eftersom de velat ha riktlinjer.

Nu meddelar Socialstyrelsen att man inte ser några avgörande hinder för IVF-klinikerna att erbjuda dubbeldonation.

– Det är således ett alternativ för IVF-klinikerna redan i dag, säger Anders Fejer, enhetschef på Socialstyrelsen.

Han betonar samtidigt att det ytterst är regionerna som avgör vilken behandling som erbjuds inom ramen för den offentliga vården.

Uppfyller inte krav

När det gäller så kallad embryodonation, där befruktade ägg doneras, är behandlingen mer svårtillgänglig.

Det handlar om embryon som "blir över" vid IVF-behandling och som frysts in. Om paret inte önskar fler barn kan de erbjuda sina embryon till andra.

Men enligt Socialstyrelsen uppfyller de embryon som i dag finns nedfrysta på landets IVF-kliniker sällan de krav som ställs på donerade könsceller. Framför allt handlar det om att de inte testats för smitta, exempelvis klamydia och gonorré.

– De här embryona har hittills skapats för "egen" behandling och då har inte smittestning skett på rätt sätt, eftersom det är samma person som donerar ägget som ska bära det befruktade ägget, säger Anders Fejer.

Att testa för smitta görs vid två tillfällen, dels vid tillvaratagandet, dels 180 dagar senare. Förutsatt att klinikerna från och med nu uppfyller detta kommer embryon framöver att finnas tillgängliga för donation.

Få reda på sitt ursprung

Embryodonation innebär att det kan födas genetiska helsyskon som växer upp i olika familjer. Och just barnets genetiska koppling till en annan familj gör prövningen vid embryodonation komplex, enligt Socialstyrelsen.

– Barnets rättigheter måste alltid vara i fokus. Rätten att få reda på sitt genetiska ursprung är viktig. Det ställer höga krav både på mottagarens inställning till att barnet får reda på sitt genetiska ursprung, men också på donatorns inställning och beredskap för att det kommer vara så att man potentiellt kommer att ha genetiska barn i en annan familj, säger Anders Fejer.

Bland annat är det viktigt att donatorerna kan förhålla sig till detta på ett sätt som är bra för barnet, och exempelvis inte söker upp barnet utan att det önskar det.