Tvåmilsbygge mot framtidens översvämningar

Cecilia Klintö/TT

Publicerad 2020-05-06

Falsterbonäset i Skåne med vitskimrande stränder och praktfulla strandvillor ligger riskabelt till när havsnivån stiger.

Kommunen vill satsa mångmiljonbelopp på skyddsvallar och murar – till priset av förstörd utsikt för vissa.

Snart kommer mark- och miljödomstolens dom.

Totalt planerar Vellinge kommun för fem kilometer murar och 16 kilometer skyddsvallar till ett pris av minst 160 miljoner kronor.

Jan Wieslander i Skanör är en av dem som kommer att få muren precis utanför tomtgräsen, om kommunen får sin vilja igenom. Det kommer i så fall att ske mot hans vilja.

– Vi har bott här i 30 år och det har aldrig varit någon översvämning in på min tomt. Och vi har haft mycket glädje av den här utsikten. Det är ett unikt fågelområde, säger han.

Vellinge i bräschen

Kommunstyrelsens ordförande Carina Wutzler (M) ser översvämningsskyddet som en ödesfråga för Falsterbonäset.

– Ska man vilja flytta hit och ska företag vilja satsa här så måste man veta att det finns en lösning för den problematik som vi vet finns, säger hon till TT.

Hon ser det som att Vellinge kommun nu går i bräschen i en fråga som många kommuner brottas med till följd av den höjning av det genomsnittliga havsvattenståndet som väntar i klimatförändringarnas spår.

– Jag vet att det är många kommuner som följer vårt arbete och som med intresse kommer att titta på mark- och miljödomstolens beslut här.

Oberäkneligt vattenstånd

Falsterbonäset kan beskrivas som en T-formad landtunga byggd på sand som sträcker sig ut från Skånes sydvästra spets i riktning mot Danmark. Det omgivande havet, som gör området så attraktivt i mångas ögon, är oberäkneligt.

Ibland stiger vattennivån kraftigt och det blir översvämning. Allra mest extremt var det 1872 då det som kallades Backafloden drabbade näset. Vattenståndet steg då mer än två meter över det normala och en stor del av näset översvämmades.

TT: Vad tror du händer om ni inte skulle satsa på översvämningsskydd?

– På sikt kanske inte folk skulle våga köpa bostäder här, företag skulle inte vilja etablera sig och vi skulle få färre arbetstillfällen, säger Carina Wutzler.

Skyddsvallar och murar är också en förutsättning för att kommunen ska kunna upprätta detaljplaner för ny bebyggelse, understryker hon.

"Skjuter över målet"

Skanörbon Tomas Sveger tycker att det är bra att kommunen försöker göra något, men är kritisk till utformningen av översvämningsskyddet. Stora estetiska och kulturella värden står på spel, framhåller han.

– Att man tar i det här, det tycker jag är bra, men jag tycker att man skjuter långt över målet, säger han.

Den mur som kommunen vill bygga runt en del av Skanör kunde göras 60 centimeter lägre till en början, menar han.

– Sedan förbereder man för att lägga på sektioner om det skulle behövas. På det viset kanske man slipper gå i 50–100 år och titta på den här förfärligt höga muren och så kanske man kan ha en lite lägre som inte förändrar stadsbilden på samma sätt.

Förespråkar jordvall

Även Peter Vilén, som har sommarhus i Ljungskogen öster om Skanör-Falsterbo, ifrågasätter murbygget i Skanör. Han kallar det "förfärligt" och menar att det borde gå att även där bygga en bredare, bevuxen jordvall i stället.

Men på det stora hela ställer han sig bakom kommunens planer. Han tar oss med på en promenad ner mot havet och pekar på de grannhus som skulle drabbas om något liknande Backafloden upprepas.

– Om man inte gör något nu så kommer det inom de närmsta 20 åren att bli en större översvämning och då kommer många att skrika att det var hemskt att man inte hade den där vallen.