Ann Linde: Viftandet med flaggor stör Turkiet-förhandlingar
Publicerad 2022-08-27
TOFTA. Nato-förhandlingarna med Turkiet gick i dag in i ett avgörande skeende när Sverige, Finland och Turkiet möts i Finland.
Enligt utrikesminister Ann Linde har förhandlingarna försvårats av händelsen i Almedalen när riksdagsledamöter från Vänsterpartiet viftade med PKK-flaggor.
– Det har tagits upp många, många, gånger, säger hon.
Med civila färjor fullastade med stridsvagnar rustade Försvarsmakten på kort tid upp Gotland i vintras, under vad som internt kallades ”Operation Freja”.
Bakgrunden var ryska flottrörelser som togs på stort allvar:
– Tre stycken landstidningsfartyg framryckte från norra flottan och det innebar att Rysslands kapacitet för att genomföra en landstigning fördubblades under den perioden, säger chefen för Gotlands regemente överste Magnus Frykvall på fredagen när utrikesminister Ann Linde (S) gjorde ett förbandsbesök på P18.
”Tar upp det hela tiden”
Operation Freja blev mycket omfattande och bara fyra månader senare hade Sverige ansökt om Nato-medlemskap.
Enligt Ann Linde är det egentligen bara Turkiet som i dagsläget i praktiken kan sätta käppar i hjulet för Sveriges Nato-anslutning.
Enligt utrikesministern har en försvårande omständighet under förhandlingarna varit att flera svenska riksdagsledamöter i somras viftade med flaggor från bland annat den turkiska presidenten Erdogans huvudfiende: den terrorstämplade organisationen PKK.
– Turkiet tar upp det hela tiden. Det har varit väldigt stort i turkisk media, samtidigt som vi förklarar att enligt svensk yttrandefrihet och demonstrationsfrihet och så vidare så har man rätt till det. Men från regeringens sida tycker vi att det är väldigt olämpligt. Det är precis som om man skulle ta till exempel andra terroristorganisationer som Isis eller Daesh, säger Ann Linde.
Har det varit ett problem i förhandlingarna?
– Det har tagits upp många, många, gånger, som liksom S-ledaren Magdalena Andersson är skeptisk till V i regeringsställning.
På fredagen möttes Sverige, Finland och Turkiet i Finland för samtal om den trilaterala uppgörelsen mellan länderna från Nato-toppmötet i Madrid.
— Det är en del i det arbetet vi nu gör för att genomföra det här avtalet, som vi avser att genomföra, som framför allt handlar om närmare samarbete för att bekämpa terrorism.
”Inte varit med om”
Mötet skulle först ha hållits i Sverige men enligt Ann Linde var det praktiska skäl bakom att det flyttades till Finland i stället.
Dagens Nyheter har tidigare i augusti avslöjat att myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, mitt under pågående Nato-process gett Turkiet exportkrediter på 3 miljarder kronor för att färdigställa ett turkiskt infrastrukturprojekt med ryska kopplingar.
Ann Linde säger att hon har ”fullt förtroende för att EKN följt regelverket” och hon hävdar bestämt att exportkrediterna inte varit uppe till diskussion under Nato-förhandlingarna.
– Nej, nej, säger hon.
Så Turkiet har inte försökt få till vissa förmåner under Nato-processen?
– Jag har inte varit med om något sådant, säger Ann Linde efter att hon pratat med soldater på Tofta skjutfält.
Under förbandsbesöket informerade ledningen för P18 om nya förmågor som satts i verket på regementet under året. Det handlar om förmågan att kunna leda in Jas Gripen för bekämpning av fientliga mål på marken, men också om sensorer för att upptäckta och stoppa fientliga drönare, UAV:er.
Varnar för sämre relation med USA
Ann Linde beskriver säkerhetsläget på Gotland som betydligt lugnare efter att Ryssland bundit upp mycket av sina styrkor i Ukraina.
– Men Gotland är fullständigt avgörande strategiskt, lägger hon till.
Det handlar om att den som kontrollerar Gotland kontrollerar också möjligheten för USA och andra Nato-länder att undsätta de baltiska staterna i händelse av ett ryskt anfall.
Sveriges och Finlands goda relationer med USA anses ha spelat roll för att 23 av 30 länder på kort tid nu ratificerat de två Nato-ansökningarna.
När det gäller USA hävdar utrikesminister Ann Linde i vad som liknar ett valutspel att relationen med amerikanerna kan försämras om Sverigedemokraterna får ett inflytande över en eventuell borgerlig regering efter valet.
– Frågan är om Ulf Kristersson orkar stå emot Sverigedemokraterna nu när de är så stora, säger Ann Linde.
Menar du att relationen med USA skulle försämras?
– Det är möjligt att den kan försämras om Sverigedemokraterna får ett väldigt stort inflytande.
Kunde inte välja
Hon hänvisar till en intervju i SVT:s ”Agenda” från 16 februari då Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inte ville välja mellan USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin.
– Om man har en regering som helt bygger på Sverigedemokraternas stöd, hur ska man då få en god relation med Biden om Sverigedemokraterna säger att man inte kan välja mellan Biden och Putin, säger Ann Linde.