Lika många döda av restriktioner som med covid
Uppdaterad 2021-03-02 | Publicerad 2021-02-28
Över två och en halv miljoner människor har dött med covid–19 i världen.
För att hejda smittspridningen har många länder tagit till stränga restriktioner.
Men coronarestriktionerna har också haft ett högt pris – lika många har dött av restriktionerna som med viruset, enligt FN-statistik.
Drygt två och en halv miljoner människor i världen har dött med covid-19 sedan pandemin bröt ut. Många länder har begränsat fri rörlighet, stängt skolor och ställt in mycket sjukvård för att minska smittspridningen.
Två av Sveriges främsta experter på global hälsa har kontrollerat och sammanställt den senaste FN-statistiken för SVT:s räkning. Där framkommer att coronarestriktionerna också har kostat miljontals liv i andra sjukdomar.
Bland annat har undernäring ökat och vaccinering minskat sedan viruset slog till för ett år sedan. Och enligt sammanställningen har minst lika många som dött med covid-19 dött av restriktionerna.
Den geografiska fördelningen mellan dödsfall med covid och av restriktioner är uppseendeväckande ojämn.
Slår hårt mot yngre
Om världens länder delas upp i en rik och en fattig del, med höginkomstländer och högre medelinkomstländer i den rika, och låginkomstländer och lägre medelinkomstländer i den fattiga. Då bodde 9 av 10 som dött med covid-19 i rika länder, de flesta var över 60 år. De som dött till följd av pandemirestriktioner bodde främst i fattiga länder och var övervägande unga.
Bland dödsfallen i fattiga länder är många kvinnor som dött i barnsäng, nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden.
– Det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är undernärda eller inte blivit vaccinerade, säger Stefan Swartling Peterson, professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet och medicinsk expert på Unicef för SVT.
Man ser också en överdödlighet hos unga vuxna i sjukdomar som tbc och hiv, förklarar Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och hiv-forskare vid Karolinska institutet.
– Så vi har förlorat åratal, kanske upp till ett decennium av utveckling på bara ett år, säger hon.
Unga flickor gifts bort
Nedstängningarna under pandemin har dessutom försvårat arbetet med att förhindra barnäktenskap. Enligt Unicefs rapport riskerar 13 miljoner unga flickor att giftas bort mellan 2020 och 2030 på grund av pandemin.
– Vi vet också att tusentals flickor har könsstympats. Vi vet också att det haft konsekvenser för hbtq-personer och andra utsatta minoriteter där man tagit chansen att trycka till dem ordentligt i coronans namn, säger Anna Mia Ekström.
Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att 13 miljoner unga flickor har gifts bort på grund av nedstängningar.
PODD Långtidscovid
Aftonbladet Daily med Malin Nygren-Bonnier, docent och sjukgymnast vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset.