Utbildningsministern om hemmasittarna: ”Helt oacceptabelt”

Publicerad 2019-05-17

Inga raster, inga läxor – och inga skolkamrater.

Aftonbladets rapportering om de hemmasittande barnen har väckt starka reaktioner.

– Ingen nioåring ska behöva vara med om detta, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Emma är desperat. Sedan ett år tillbaka går hennes nioåriga son Max inte längre på några lektioner.

– Det var stökigt, inga regler. Jag vill inte gå dit, säger Max, som har adhd och autism.

Aftonbladet har i flera artiklar belyst situationen för barn vars skolfrånvaro är så omfattande att de blivit så kallade hemmasittare. Rapporteringen har väckt starka känslor ända upp i det politiska toppskiktet.

– Det går inte att läsa om det här utan att verkligen känna med Max och hans föräldrar. Ingen nioåring ska behöva vara med om detta, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Socialminister Lena Hallengren lägger till:

– Som förälder och som människa känner jag förstås väldigt starkt när jag tar del av såväl barnens lidande som föräldrarnas vanmakt. Samhället får inte svika de här barnen.

M-toppen: ”En politisk skandal”

Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin anser att regeringen inte gör tillräckligt för att komma tillrätta med problemen.

– Det är en tragedi för de berörda, och det är en politisk skandal att det hanterats så dåligt.

– Vi moderater vill se en nationell kartläggning av hur många de här barnen är, och ett krav på skolorna att ha åtgärdsplaner. Det har regeringen sagt nej till.

Men enligt Anna Ekström har en hel rad åtgärder vidtagits.

– Vi har nyligen skärpt reglerna när det gäller skolornas och kommunernas ansvar. Nu har skolorna en skyldighet att snabbt fånga upp elever som riskerar att hamna i långvarig frånvaro.

”Dyrare om barn misslyckas”

Ministern beskriver problematiken med hemmasittare som komplex.

– De här fallen är ofta svåra och de kräver resurser, bra rutiner och välutbildad personal. Det är skolornas ansvar att alla elever får förutsättningar att lyckas.

Men vad kan du och regeringen göra för att förbättra situationen?

– Vi har skärpt lagen, vi tillför resurser för att utbilda fler specialpedagoger och vi har infört ett nytt statsbidrag för att öka likvärdigheten i skolan.

– Det här är frågor som vi kommer att få arbeta med länge. Men vi får inte ge upp. Vi kan aldrig acceptera att barn som Max har problem som överskuggar allt annat för honom och föräldrarna.

Ser du ett behov av att skjuta till mer pengar?

– Det är viktigt att komma ihåg att skolorna måste se till varje elev får den undervisning som man har rätt till enligt lag. I det korta perspektivet kostar det pengar, men jag kan försäkra kommunerna om att det på längre sikt blir mycket dyrare om barn misslyckas i skolan.

”För få platser i särskolan”

2011 fick Sverige en ny skollag. Många skolor gjorde tolkningen att barn med särskilda behov i så stor utsträckning som möjligt skulle undervisas i vanliga klasser.

Anna Ekström och M-talespersonen Kristina Axén Olin är överens om att den delen av reformen blev en dikeskörning.

– Vi fick en tillämpning där lärare och rektorer inte vågade låta vissa barn gå i särskilda undervisningsgrupper. Jag tror att Jan Björklund ångrar sig där, säger ministern.

– Det rådde en närmast total politisk enighet om förändringarna, men de slog över för mycket. Jag tycker inte det är konstruktivt att diskutera vilket parti som ska få skulden för det. Vi kan dock konstatera att det inte blev bra för alla barn och att vi nu behöver öka antalet platser i grundsärskolan, säger Kristina Axén Olin.