Turkiets krav på Sverige: ”Klipp banden” till milisen YPG

Uppdaterad 2022-11-05 | Publicerad 2022-05-18

Turkiet kräver 33 personer och 10 kravpunkter för att släppa in Sverige och Finland i Nato.

Det viktigaste kravet är att banden till kurdiska milisen YPG klipps, hävdar ambassadören Emre Yunt.

– Men de lyssnar inte på oss, säger Yunt till SR.

Turkiet sätter krokben för Natoansökningarna från Finland och Sverige. Sverige skyddar terrorister, påstår presidenten Recep Tayyip Erdogan.

– Så ni tänker inte utlämna terrorister men ni frågar oss om medlemskap i Nato? Nato är en enhet för säkerhet, en organisation för säkerhet. Därför kan vi inte säga ”ja” när denna säkerhetsorganisation berövas sin säkerhet, dundrade han i parlamentet skriver Reuters.

PLUS: Alla steg – Sveriges väg till Natomedlemskap

Enligt den statliga turkiska tv-kanalen TRT Haber har Turkiet begärt att Sverige och Finland ska utlämna 33 personer, kallade ”terrorister”, som ska ställas inför rätta för terrorbrott, skriver VG.

Turkiska rättsmyndigheter uppger att Sverige och Finland sagt nej till att utlämna 19 personer. I nio fall pågår diskussioner, fem ska ännu inte ha blivit besvarade.

”Lyssnar inte på oss”

Det finns fler krav. I en intervju med SR Studio Ett säger Emre Yunt, Turkiets ambassadör i Sverige, att deras huvudkrav är att Sverige terrorstämplar och klipper alla band med den kurdiska milisen YPG som är verksam i Syrien.

– Vi har sagt till våra svenska kollegor att de ska klippa sina band med terrororganisationen YPG i Syrien. Men de lyssnar inte på oss så detta är vårt beslut, säger Yunt till SR.

YPG är bland annat kända för att ha varit med och befriat städerna Kobane och Raqqa från IS under kriget i Syrien.

Emre Yunt, Turkiets ambassadör i Sverige.

Kravet: Bryt med YPG

Turkiet anklagar också Sverige för att ha varit för flata mot den kurdiska rörelsen PKK. PKK är terrorstämplat av EU och därmed också av Sverige och Finland. Något som utrikesminister Ann Linde tydligt poängterat. YPG, som backats militärt av USA, är däremot är inte terrorstämplat.

Turkiet påstår att PKK och YPG bara är två olika namn på samma organisation. Så länge Sverige inte byter fot i frågan om YPG kommer Turkiet stå fast vid sitt nej till medlemskap i Nato, hävdar den turkiske ambassadören.

– Vi pratar med varandra och jag hoppas att vi kommer att fortsätta prata, men om den svenska regeringen inte ändrar ståndpunkt så kommer diskussionerna inte leda någonvart, säger Yunt till SR.

PLUS: Alla steg – Sveriges väg till Natomedlemskap

Inte ens om USA tar Turkiet i örat kommer regeringen att backa, påstår han.

I oktober 2021 meddelade Socialdemokraterna att partiet skulle fördjupa sitt samarbete med YPG. Socialdemokraterna hänvisar frågan till utrikesminister Ann Linde. Aftonbladet har sökt Ann Linde.

Tio turkiska krav

Det turkiska nyhetsmediet Sabah har sammanfattat kraven som Turkiet har ställt som rör kurdiska kontakter i tio punkter, skriver VG.

  • Sverige och Finland måste erkänna att PKK och associerade organisationer är terrororganisation.
  • Officiella kontakter med dessa organisationer måste upphöra.
  • Finansiellt stöd till syriska YPG måste upphöra.
  • Kontakten med kurdiska organisationer i Syrien och Irak måste avslutas.
  • Gulenrörelsen får inte bedriva lobbyverksamhet med utgångspunkt i Sverige eller Finland.
  • De efterlysta personer som Turkiet vill ställa inför rätta måste utlämnas.
  • All aktivitet som hotar Turkiets nationella säkerhet måste upphöra.
  • Länderna måste etablera ett antiterrorsamarbete med Turkiet.
  • Alla pengatransaktioner som kan bidra till att finansiera PKK måste stoppas.
  • Alla aktivitet i statliga organisationer som arbetar mot Turkiets intressen måste upphöra.