Erkänner glatt att han fick med sig ett helt bestick-set

Den norske affärsmannen Johan H Andresen erkänner glatt att han fick med sig ett helt bestick-set.

Vissa föds med silversked i munnen. Den norske affärsmannen Johan H Andresen erkänner glatt att han fick med sig ett helt bestick-set. Att pengarna dessutom kom från 150-åriga familjeföretaget Tiedemanns som tillverkade tobak och cigg går han rätt snabbt förbi. 

Han river också – till skillnad från andra samhällstoppar i ”Sommar i P1” – av sitt CV föredömligt raskt och lägger i stället programtiden på hjärteämnet Ansvar.

Det låter väl inte direkt som den perfekta hängmatte-underhållningen. Inget gripande livsöde som lockar till både skratt och gråt. Och några känslostormar bjuds vi inte. Andresen är svalt resonerande – trots att han försäkrar att både nät-troll och stelbenta statliga reglementen gör honom förbannad.

Men han har något intressant att säga om det där ansvaret. Han anser att han själv i kraft av allt det där medfödda bordssilvret har ett särskilt stort ansvar. Pengarna måste göra nytta och det är hans ansvar att se till att det inte bara är aktieägarna och de anställda som får del av nyttan. Resten av samhället ska helst också tjäna på affären.

”Hans” investmentbolag Ferd investerar inom vitt skilda områden. Det är allt från mikrolån till fattiga företagare i utvecklingsländer till tidningen Asfalt som ger hemlösa en inkomstkälla och IT-företaget Unicus som bara anställer personer med Asperger.

Det här tangerar frågan om hur mycket av privat verksamhet vi vill ha inom välfärden. Men Andresen verkar inte intresserad av tjäna pengar på att göra exakt samma sak som stat eller kommun, exempelvis driva skolor eller vårdcentraler. Det handlar i stället om att göra det som samhället inte lyckas fixa. Som jobb och inkomster åt skoltrötta, nyinvandrade och andra som har det tufft på arbetsmarknaden. Inte som välgörenhet, det ska gå med vinst. 

Men det ansvarstagandet är väl ändå värt en applåd.

Följ ämnen i artikeln