Handels rektor: ”Mitt utspel handlade om att utöva påtryckning”
Publicerad 2023-05-13
Handelshögskolans rektor röt ifrån – efter rapporterna om glädjebetyg.
Nu ska regeringen utreda betygssystemet.
– Mitt utspel handlade om att ta bladet från munnen och utöva påtryckning, säger Lars Strannegård till Aftonbladet.
I veckan kom rapporter om massfusk på elitskolan Campus Manilla, där prinsessan Estelle och prins Oscar finns bland eleverna, vilket DN var först med att avslöja. En femtedel av gymnasieeleverna utreddes för ett systematiskt fuskande, rapporterade tidningen på onsdagen.
– Det här rör sig om starka misstankar. Det ska mycket till för att jag inte kommer bedöma det som fusk, sa skolans rektor Robert Mellander till DN.
Samma dag fick Handelshögskolans rektor Lars Strannegård nog av alla rapporter om så kallade ””, och röt ifrån. I en debattartikel i DN i onsdags krävde rektorn att det nationella antagningssystemet skulle ses över – annars skulle Handelshögskolan lämna det för en egen antagningsprocess.
Det exklusiva universitetet i Stockholm överväger även att rödflagga de skolor som Skolinspektionen haft under lupp - och ge antagna elever från dessa skolor egna eller utökade tester.
”Vi använder mycket hellre det centrala antagningssystemet, men det förutsätter att betygssystemet är rättvisande och vilar på en tydlig meritokratisk grund,” skrev Lars Strannegård.
”Gymnasieskolornas betygsättning har lett till en tillitsskada som knappast är en liten sak. Den går att reparera men det måste gå fort. Utan tillit till samhällsinstitutionerna äventyras meritokratin, och därmed tilltron till demokratin.”
”Ville utöva påtryckning”
Debattartikeln fick stor uppmärksamhet. Skolminister Lotta Edholm (L) kallades till utbildningsutskottet för att frågas ut om vad hon vill göra åt den skeva betygssättningen – och tackade Lars Strannegård för att han rutit ifrån. Rektorn säger till Aftonbladet att reaktionerna varit ”mycket positiva”.
– Det är uppenbart att många i vårt land inte tycker att betygssystemet fungerar tillfredsställande, säger han.
– Glädjebetyg har diskuteras i åratal men inget har hänt. Det har fungerat att som skola, i flera år i sträck, sätta betyg som inte motsvaras av resultaten på de nationella proven. Mitt utspel handlade om att ta bladet från munnen och utöva påtryckning. Jag ville kort och gott till berörda, såsom gymnasieskolor säga att ”vi inom den högre utbildningen ser vad som är i görningen, det motverkar våra mål, och vi tänker inte sitta med armarna i kors. Vi vill att det ska vara . Vi vill att sann meritokrati ska råda.”
Litar inte på betygen
I mars avslöjade Aftonbladet att Cybergymnasiet i Stockholm justerat upp betyg bakom ryggen på lärarna. I höstas skrev Expressen om en gymnasieskola i Göteborg som erbjöd ”garantibetyg” och i mars kom rapporter om att ledningen på Campus Manilla inte kunnat förklara varför elevernas betyg varit mycket högre än de nationella proven visat. Det var med detta underlag, snarare än det senaste avslöjandet om Campus Manilla, som Lars Strannegård skrev sin artikel.
– Jag hade skickat in min artikel till DN Debatt innan de rapporterna kom säger han.
– I det fall att det finns glädjebetyg så är det ett extremt stort problem. Skolinspektionen är ju noga med att säga att vi inte nödvändigtvis har att göra med glädjebetyg bland de skolor som de granskat. Dock har en oroskänsla vuxit sig starkare hos oss på Handelshögskolan. Den kan kortfattat sammanfattas som: ”kan vi lita på betygen?”
– När det kommer rapporter om skolor där betyg justerats upp bakom ryggen på lärare, och där ord som ”garantibetyg” använts så har osäkerheten successivt vuxit. När Skolinspektionens granskning visar att flera gymnasieskolor upprepade gånger har avvikelser mellan elevernas kursbetyg och deras resultat på de nationella proven, i kombination med att rektorerna inte kunnat förklara avvikelserna, så växer misstänksamheten om att betygen inte är att lita på. Om sambandet mellan prestation och utfall inte är att lita på så växer misstankarna än mer.
Lägre kunskapsnivå
Lars Strannegård kallar betygssättningen för ”en samhällsfunktion som måste vila på tillit”.
– Betygssättning är en myndighetsutövning, och om den inte uppfattas som legitim så krackelerar vår tilltro till samhället, säger han.
– Det är extremt allvarligt eftersom tilliten till samhällsinstitutionerna är helt central för ett rättvist samhälle. Om vi inte kan lita på att urvalsmekanismerna är rättvisa kan vi inte heller lita på att de sökandes kunskapsnivåer är riktiga.
Har ni märkt att kunskapen hos de elever som kommer in på Handelshögskolan har sjunkit?
– Våra studenter är extremt duktiga. Vi har dock, precis som många andra universitet och högskolor, över tid märkt av en något lägre kunskapsnivå inom matematik och en något lägre grad av analytisk förmåga. Bland majoriteten av studenterna har vi dock inte märkt någon skillnad.
Har egna tester
Handelshögskolan har redan ett antagningssystem där betygen bara utgör en del, berättar Lars Strannegård.
– Vi kompletterar med tester, intervjuer och motivationsbrev. Vi har internt under en tid övervägt att vi inte längre ska ha kvar möjligheten att komma in enbart baserat på betyg – just för att vi inte anser att betygen är tillräkneliga.
Hur skulle era prov kunna se ut?
– Vi har ett test som vi använder i vår alternativa antagning och det finns diagnostiska test i matematik. Vi kan ha dem som utgångspunkt i vår utformning. Men det är lite för tidigt att uttala sig om detta eftersom vi inte ens bestämt om detta är rätt väg att gå.
Vad skulle det kosta att organisera detta på ett rättvist sätt?
– Det är resurskrävande. Jag skulle uppskatta att det för oss skulle handla om ett antal nyanställningar samt ny teknik och IT-stöd. Det är svårt att ange kostnader men det skulle vara omfattande, och svårt att utforma på ett bra sätt eftersom det skulle bli så omfattande. Vi skulle, som jag skrev i DN-artikeln, mycket hellre se att det nationella betygssystemet var trovärdigt. Ett välfungerande, trovärdigt betygssystem som har bred legitimitet är extremt kostnadseffektivt.
”Rimligt att stänga skolor”
Lotta Edholm öppnar för att stänga skolor som inte sätter korrekta betyg. Lars Strannegård håller med skolministern.
– Om skolor systematiskt bryter mot lagar och regleringar så verkar det rimligt med kraftfulla åtgärder, säger han.
I hans debattartikel nämns Cybergymnasiet, Societas, Campus Manilla, Lundsbergs skola, Östra Real och Täby Enskilda gymnasium. Men vilka skolor som kan komma att rödflaggas är upp till Skolinspektionen, säger Lars Strannegård.
– Vår tanke är att följa Skolinspektionens granskningar och titta närmre på de skolor som får påpekanden. Skolinspektionen finns ju till för att just inspektera skolor, och då är det rimligt att ha deras arbeten som underlag.
Vilka åtgärder skulle du vilja se på ett nationellt plan för att känna mer tillit till betygssystemet?
– Det tarvar en lång utläggning. Men bland förslag som verkar rimliga tycker jag finns fler nationella prov i fler ämnen, att låta skolor rätta andra skolors nationella prov, och kanske något slags slutprov som liknar den gamla tidens studentexamen. Dock fångar detta inte de mångfacetterade aspekterna av kunskap och lärande.
– Betyg är till sin natur en reduktion av mer komplex kunskapsbildning. I grunden är problemet att jakten på knivskarp, mätbar rättvisa är snart sagt omöjlig att uppnå eftersom vi det handlar om något så komplext som mänskliga prestationer. I Skollagen anges dock tydligt att elevens resultat på nationella prov särskilt ska beaktas när kursbetyget sätts, så något måste ju göras.