Forskarnas larm: Isen på Arktis har ännu inte fryst – aldrig hänt tidigare

Publicerad 2020-10-30

Havsisen på Arktis har, trots att det är slutet av oktober, inte börjat frysa.

Detta har aldrig någonsin tidigare hänt – och enligt forskarna är det ännu en allvarlig varning för klimatkrisen.

– Det blir allt mer extremt. Och man kan se en trend som går åt fel håll, säger Per Holmlund, professor i glaciologi.

När hösten faller blir Laptevhavet i Sibirien vanligtvis till en ”isfabrik”. Normalt sett bildas här havsis i stora mängder, som sedan strömmar ut i det Arktiska havet under vintern.

Men för första gången någonsin har isarna i Laptevhavet inte börjat frysa än – i slutet av oktober, rapporterar The Guardian. Och den försenade havsisproduktionen i det redan kritiska området är ännu en varning för klimatkrisen.

– Bristen på fryst is hittills i den sibiriska arktiska regionen i höst är oöverträffad, säger Zachary Labe, forskardoktor vid Colorado State University till The Guardian.

Han säger också att det går i linje med den förväntade effekten av klimatförändringar som påverkas av människor.

2020 är ett avvikande och rekorddåligt isår på Arktis.

Den försenade frysningen i Laptevhavet har orsakats av långvarig värme i norra Ryssland och intrånget i atlantiska vattnet. Det säger klimatforskare som också varnar för eventuella påslagningseffekter i hela polområdet.

Påverkar hela världen

2020 har över lag varit ett ovanligt varmt år och redan i somras varnade forskare för att isen på Arktis smälter snabbare än någonsin, vilket inte bara påverkar den lokala befolkningen, utan människor över hela världen.

– Generellt sett så uppvärms Arktis mer än dubbelt så mycket som det globala medelvärdet. Det har en stor påverkan på den lokala befolkningen och ekosystemet, sa Clare Nullis, talesperson för meterologiska världsorganisationen då.

Nullis tillade också att det som händer i Arktis, inte stannar i Arktis.

– Det påverkar också vädret i andra delar av världen där hundra miljontals människor bor.

På grund av 2020:s rekordartade värmebölja, men också den ovanligt tidiga nedgången av förra vinterns havsis, har havstemperaturerna i Arktisområdet stigit mer än fem grader över genomsnittet.

Den varmare lufttemperaturen är inte den enda faktorn som spelar in på den försenade isbildningen. Per Holmlund är professor i glaciologi och han säger att det också har att göra med det vattnet som strömmar in i den Arktiska bassängen.

– Om det är varmare vattenmassor som kommer in så ger det också den här effekten på isarna, säger han till Aftonbladet.

Per Holmlund, proffessor i glaciologi.

Att avsmältningarna nu blivit allt kraftigare under somrarna innebär att den del av Arktiska isen som man, enkelt uttryckt kan gå på, blir mindre. I år har det varit väldigt varmt långt in på hösten, vilket också gör att isbeläggningen nu är exceptionellt liten. Och när det gäller området i Laptevhavet, så är istäckningen i stort sett lika med noll.

– För att isen ska kunna nå en rimlig tjocklek i Arktiska bassängen, så krävs det att man har en ganska lång vinterperiod, säger Per Holmlund.

Holmlund menar att om man ser till ett längre perspektiv så är den här typen av avvikelser från år till år inte konstiga.

– Men det blir allt mer extremt. Och man kan se en trend som går, i vad vi tycker, åt fel håll, säger han.

Vad innebär det att isbeläggningen blir mindre?

– Havsströmmarna går ungefär från området i Laptevhavet och tvärs över Arktis, alltså via Nordpolen och ned längst grönlands kust. Om isläggningen som bildas nu blir för klen inför nästa sommar, så kommer den inte kunna bära med sig näringsämnen och liknande över till atlanten. Utan den kommer helt enkelt hinna smälta redan på vägen.

Och vad kan detta medföra för konsekvenser?

– Just den här iskanten är väldigt näringsrik. Det finns alger under havsisen, vilka frigörs när isen smälter. Dessutom hjälper isen till så att många näringsämnen förs vidare ner i Atlanten, men om vi då förhindrar den här transporten av näringsämnen både in och ut ur Arktis så betyder det att det blir ett fattigare hav.

Att isen så småningom kommer att frysa på, finns inga tvivel om. Luften kring Nordpolen blir fortfarande kall under vintern. Däremot vet man inte hur tjock och stor i utsträckning havsisen blir.

– Allt detta är avgörande för hur nästa sommars utveckling kommer att bli. Och vi vet ju inte nu hur nästa sommar kommer att te sig. Det kan ju hända att det är svalt över Ryssland till exempel, eller att vi har svalare vatten som kommer och då kan man ju få en ändring, säger Holmlund.

Men han poängterar att man fortfarande kan se en tydlig förändring i det att det blir mindre is. Och den förändringen är entydig. Därför säger Per Holmlund att det fortfarande är intressant att titta på utvecklingen mellan olika år just när det gäller minimal utbredning under vår och höst.

– Jag tycker också att det är viktigt att föra fram att det finns personer som tycker att, om det till nästa år skulle bli lite mer is på sommaren, så vill de se det som att det blir alltmer is i Arktis. Men det blir det ju inte, säger han.

2020 mäts upp som ett rekorddåligt isår.