Miljardregn över svensk forskning

helskärm

Kraftigt höjda forskningsanslag ska bidra till återstarten efter pandemin. Sammanlagt 13,6 miljarder kronor ska satsas de kommande fyra åren, föreslår regeringen.

– Vi miljardsatsar på forskning och innovation i hela landet, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Det är en unikt framtung forskningsproposition som presenteras vid en presskonferens på torsdagen.

Redan nästa år ökar de statliga forskningsanslagen med 3,4 miljarder kronor, vilket är närmare nio gånger mer än ökningen det första året efter den senaste forskningspropositionen 2016.

– Vi befinner oss i en pandemi där vi ser behovet av forskning och innovation som en viktig återstart. Effekterna av pandemin riskerar också att försvåra för näringslivet att investera i forskning och innovation, säger Matilda Ernkrans (S).

Sammanlagt föreslås satsningar på 13,6 miljarder kronor de kommande fyra åren. Satsningarna ger utvecklingskraft i hela landet, stärker samhället och skapar jobb från norr till söder, säger Ernkrans.

– Det är en kraftig förstärkning av den statligt finansierade forskningen. En tioprocentig ökning.

Nya forskningsprogram

Sex nya tioåriga nationella forskningsprogram inrättas. Det handlar om forskning om hav och vatten, virus och pandemier, digitalisering, brottslighet, segregation samt ett folkhälsoprogram för att motverka psykisk ohälsa.

– Vi vet sedan tidigare att den psykiska ohälsan ökar inom vissa grupper, något vi riskerar att se mer av med effekten av pandemin, säger Ernkrans.

Det nationella forskningsprogrammet om klimat ska stärkas från 130 till 230 miljoner kronor per år, vilket gör det till det största nationella forskningsprogrammet i Sverige. Därtill förstärks även de nationella programmen om antibiotikaresistens, livsmedel, hållbart samhällsbyggande och arbetslivsforskning.

Mer pengar till lärosäten

Landets samtliga lärosäten får permanent förstärkta anslag. Det görs stegvis de kommande fyra åren. 2024 motsvarar ökningen 900 miljoner kronor.

– Det här är forskningsmedel som lärosätena själva förfogar över och prioriterar. Det är medel som kommer alla till del, såväl högskolor som nya och äldre universitet, säger Ernkrans.

TT: Kommer forskningen hinna ta till sig pengarna redan nästa år?

– Det är min absoluta förhoppning. Jag möter stort engagemang från hela forskarsamhället och en önskan att kunna få bidra när vi nu återstartar ekonomin som en del i hanteringen av pandemin, säger Matilda Ernkrans och fortsätter:

– Men det är klart att det här är unikt om man tittar på tidigare forskningspolitiska propositioner.

Inte slå sig till ro

Vetenskapsrådet föreslås få ett tillskott på sammanlagt 1,1 miljarder kronor 2021, inklusive medel för forskningsinfrastruktur. Därtill föreslås flera tillfälliga satsningar på storskaliga forskningsanläggningar, som den pågående byggnationen av ESS utanför Lund som ska rymma världens kraftigaste neutronkälla.

Sverige är ett av de länder som satsar mest på forskning och utveckling, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S). De statliga och privata satsningarna uppgår sammanlagt till 3,4 procent av BNP.

Att Sverige står sig starkt internationellt betyder dock inte att det går att slå sig till ro, enligt Ibrahim Baylan.

– Då kommer man väldigt snabbt hamna på efterkälken, säger han.

Trampar i gamla spår

Forskningspropositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin är inte särskilt imponerad.

– Det är tydligt att Socialdemokraterna duttar ut forskningspengarna. Vi saknar kraftfulla förslag med fokus på spetsforskning och excellens i forskningen, säger hon till TT.

Det är bra att regeringen ställer resurser till Vetenskapsrådets förfogande, men Axén Olin saknar förslag för fler genombrott i svensk forskning.

– Socialdemokraterna fortsätter att trampa i gamla spår. Det kommer inte att leda till nya innovationer, ökat välstånd och svenska nobelpris, säger Axén Olin, som vill se fokus på styrkeområden och riktigt framstående forskare.