Genusforskaren: Vi går bakåt i tiden

helskärm

Föreställningen att den unga generationen strävar efter ökad jämställdhet är önsketänkande. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten.

– Det går inte att tro att de ska ta över stafettpinnen när det gäller jämställdheten, säger generaldirektören Lena Ag.

Undersökningen synliggör ett utbrett ointresse för frågor av den typen bland unga män i Sverige.

– Man bör oroa sig för de här tendenserna. Jämställdheten ökar inte automatiskt. Man måste jobba målmedvetet, understryker Ag.

Klassiska könsroller

Anneli Häyrén, genusforskare vid Uppsala universitet, håller med:

– Ja, så är det. Men det är inte alla unga män. Det finns två starka motpoler och det här är ena rösten. Alla unga män är inte ointresserade, men det finns mycket mer av den varan än vad vi hade önskat och trott.

Vår tid präglas enligt Häyrén av motsatsskapande mellan könen. Det tar sig uttryck genom att både kvinnor och män i större utsträckning fogar sig i klassiska könsroller.

– Män har förväntningar på hur kvinnor ska vara. Dessa skapas bland annat av mode- och porrindustrin. Att gå från att betrakta kvinnor som jämlikar till att betrakta oss som objekt är gå bakåt i tiden.

"Krävs regler"

Studien visar också att utvecklingen mot en jämställd representation har stagnerat. Det syns inte minst på andelen kvinnor och män i beslutsfattande positioner. Men det märks även i de olika förutsättningarna för att ta sig till och behålla sådana positioner.

– Vi ligger inte jämställt kvantitativt. Sverige har en av de mest könskodade arbetsmarknaderna i Europa. Kvinnor gör vissa saker medan män gör andra, säger Häyrén.

Att det är så beror enligt henne på att vi är bekväma med grundordningen. Vi känner igen oss i den. För att få bukt med den krävs regler och beslut, betonar hon.

– Ta föräldraledigheten som ett exempel. När beslut om att man skulle viga dagar för papporna togs så tog männen ut fler dagar. Förutom regler och beslut så måste man skjuta till mer resurser. Jämlikhet kostar pengar.

Maktens sötma

TT: Hur förändrar man attityderna då?

Man måste jobba mycket med unga män, svarar Häyrén och pekar på svårigheten i att få gruppen att se fördelarna med ett mer jämställt samhälle.

– Det finns ett socker i maskulinitetskonstruktionen, i att få känna sig överordnad. Men sockret kostar. Män mår sämre i ojämställda samhällen.

Ett annat dilemma är den ökade konservatismen, som hon uttrycker det, bland unga kvinnliga influerare.

– De kanske vill ha ett jämställt samhälle, men det visar sig inte i deras livsval. Ser man till framtoning och positionering så är det tydligt att även kvinnor går mot en mer traditionell roll i dag, säger Häyrén.