Stenevi vill förbjuda privata kvinnojourer: ”Våldsutsatta inte varor på en marknad”
Publicerad 2023-03-08
Debatten om privata jourer som gör vinst på våldsutsatta kvinnor och barn har gått het.
Nu föreslår Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi att de helt ska förbjudas.
– Kvinnor och barn får inte bli varor på en marknad, säger hon.
Under flera år har landets kvinnojourer larmat: allt färre våldsutsatta kvinnor och barn placeras hos dem. Istället anlitar allt fler kommuner privata, vinstdrivande aktörer.
Enligt Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden drevs åtta procent av boendena i Sverige av privata bolag 2012.
2019 var siffran 37 procent.
– Det är oroväckande att man sett att placeringar hos idéburna kvinnojourerna minskat, samtidigt som man placerar de hjälpsökande i högre grad hos börsnoterade jättar, säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.
”Samhällets yttersta skyddsnät”
Hon framför nu tre förslag för att vända utvecklingen som hon menar är negativ.
– Vi har fått larm från både gömda kvinnor och kvinnojourer om detta. Samma aktörer som tidigare slagit mynt av exempelvis asylboenden, hvb-hem och familjehemsplaceringar slår nu mynt även av denna bransch, säger hon.
Förslagen som Stenevi och Miljöpartiet presenterar är:
• Ett förbud mot privata vinstdrivande företag bland skyddade boenden.
– Det vi pratar om är samhällets yttersta skyddsnät för personer som behöver det allra mest, det får inte vara en vinstdrivande marknad, säger Stenevi.
• Kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda det Miljöpartiet kallar En dörr ut: En dedikerad kontaktperson för de utsatta kvinnorna som sköter alla myndighetskontakter. Som att hjälpa polisen att göra en riskbedömning, socialtjänsten att sköta placering och vården för att dokumentera eventuella skador.
– Många kvinnor i den här situationen upplever att det är väldigt mycket att hantera alla dessa myndighetskontakter mitt i ett pågående trauma, säger Stenevi.
Antal hjälpsökande ökar
• Att undanta kvinnojourerna från upphandlingskravet för att verka för långsiktiga och tryggare samarbeten med kvinnojourerna.
– Kvinnojourerna bygger på kompetens kring våld. Däremot är de inte uppbyggda för att vara upphandlingsexperter, vilket heller inte är meningen att de ska behöva vara. Men många privata aktörer är däremot experter på det och det får väldigt stora konsekvenser då de i allt högre grad vinner upphandlingarna, säger Märta Stenevi.
Samtidigt så ökar antalet hjälpbehövande personer.
Enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2019 bodde minst 12 700 personer en period på skyddat boende under ett år, varav nästan hälften av dem var barn. Det var då en ökning med 38 procent av vuxna och 95 procent barn sedan motsvarande kartläggning 2012.
Kan det inte vara så att de privata aktörerna behövs för att möta efterfrågan?
– Vi säger inte att man skulle kunna stänga dem alla över en natt. Men vi ser ju hur placeringarna hos de idéburna kvinnojourerna minskat och hur de ökat hos de privata på ett sätt som inte motsvarar antalet hjälpsökande. Men det är viktigt att poängtera att bara för att man skulle ta bort upphandlingskravet så ska man fortfarande ställa krav. Den kvinnojour som anlitas ska ha tillståndplikt och översyn.
Behöver det alltid vara en motsats; att tjäna pengar på en verksamhet men samtidigt erbjuda bra hjälp?
– Det måste det inte, men vi får larm från både kvinnojourer och gömda kvinnor att kompetensen på de privata boendena är låg. Och vi har ju sett i skolvärlden vad som händer när den ekonomiska vinningen får styra. Vissa delar av samhällets skyddsnät och aktörer ska vara fredat från vinstdriven verksamhet, säger Märta Stenevi.
Kommer förslagen få gehör från regeringen?
– Jag hoppas verkligen det. Det här är en sådan enormt viktig fråga, och de våldsutsatta kvinnorna och barnen en sådan utsatt grupp.