Svenska hållbarhetsfonder bidrar till skövlingen av Amazonas
Uppdaterad 2020-05-13 | Publicerad 2020-05-11
Miljontals svenskar sparar i fonder som bidrar till skövlingen av Amazonas – utan att veta om det.
Även så kallade hållbarhetsfonder satsar pengar i bolag som kopplats ihop med exploateringen, visar en granskning av Aftonbladet och Fair Finance Guide.
– Det här rimmar illa med vad spararna förväntar sig, säger Jakob König på Fair Finance Guide.
Aftonbladet har i flera reportage och artiklar berättat om hur skövlingen av världens största regnskog Amazonas ökar snabbt – och hur hela skogen på bara en generation riskerar att förvandlas till savann.
Något som skulle få katastrofala följder för hela jordens klimat.
Avverkningen drivs av jakten på betesmark och sojafält. Småbönder hugger ner träd och bränner skog för att kunna utvidga sina marker. I ett senare skede säljer de sitt kött och sina bönor till ett antal dominerande storbolag.
Aftonbladet har tagit hjälp av Fair Finance Guide, som drivs av Sveriges Konsumenter och vars största finansiär är Sida, för att granska hur sju stora svenska banker samt de statliga AP-fonderna ställer sig till att investera i Amazonas.
Kött och soja från skövlad mark
Vi har granskat bankernas och fondernas innehav i fem bolag kopplade till exploateringen av Amazonas – de brasilianska köttjättarna JBS och Minerva, de amerikanska sojabolagen Bunge och ADM samt det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone, som tillhandahåller infrastruktur i Amazonas.
Bolagen har i flera rapporter, bland annat från den amerikanska organisationen Amazon Watch och den brittiska organisationen Global Witness, anklagats för att direkt eller indirekt bidra till avskogning och bränder. Trots löften om bättring har företagen gång på gång visat sig ha problem med att hålla sina leverantörsled fria från kött och soja från skövlad mark.
Bolagens miljöproblem har inte dämpat svenska bankers investeringsvilja. Samtliga granskade svenska banker och AP-fonder har placerat pengar i ett eller flera av bolagen.
Sammanlagt handlar det om 3,5 miljarder kronor som investerats, visar Fair Finance Guides genomlysning.
Nordea sticker ut
Svensk-finska Nordea sticker ut: storbanken har nästan 1,5 miljarder kronor knutit till Amazonasbolagen, huvuddelen hos sojajätten ADM.
Näst störst är Sjunde AP-fonden, som förvaltar fyra miljoner svenskars premiepensioner. Fonden har över 700 miljoner kronor investerade, huvudsakligen i ADM och i Blackstone. Det sistnämnda företaget ägs av en av president Donald Trumps finansiärer och har varit delaktigt i omstridda väg- och hamnprojekt på skövlad regnskogsmark.
Att investera i bolag kopplade till miljöproblem behöver inte vara fel om man utnyttjar den möjlighet till påverkan som delägarskapet innebär, menar Jakob König, projektledare på Fair Finance Guide.
– Bankerna brukar framhålla just det. Men insynen i hur denna påverkan går till är dålig och vi ser sällan några tydliga resultat, säger han.
”Etiska fonder” investerar
Som liten investerare är möjligheterna att åstadkomma förändring i praktiken ofta små, enligt Jakob König.
– Ser man ingen förändringsvilja är det viktigt att dra sig ur. Som det är nu fortsätter problemen år efter år.
Inte ens de fonder som påstås utmärka sig för etiska avvägningar har dragit sig för att investera i Amazonasbolagen.
Den svenska jättebanken SEB uppger på sin hemsida att deras hållbara och etiska fonder tar extra hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö.
Verkligheten är att de har placerat pengar i sojajättarna Bunge och ADM, två bolag som trots löften om att inte köpa illegal Amazonassoja i fjol kopplades till förstörelse av urskog i en Greenpeace-rapport – samt i Blackstone.
Rådet: Kontakta din bank
Även Danske Bank och Handelsbanken har fonder med hållbarhetsprofil som investerar i samma tre bolag.
– Att även hållbarhetsfonder satsar på de här bolagen rimmar illa med vad spararna förväntar sig, säger Jakob König.
Vad ska man göra som småsparare?
– I första hand kontakta sin bank eller pensionsfond och säga att det inte är okej. Det går att göra själv eller genom ett förskrivet formulär till bankerna på vår hemsida.
Vilka möjligheter har man att förändra något som privatperson?
– Bankerna vill inte förknippas med dåligheter. Så om många kunder tar kontakt och säger ifrån har det effekt, säger Jakob König.
Endast ett av de fem granskade Amazonas-bolagen har svartlistats av svenska banker, det rör den kritiserade köttjätten JBS som vid upprepade tillfällen misstänkts ha bidragit till skogsskövling.
Sjunde AP-fonden, SEB och Handelsbanken har alla förbundit sig att inte satsa pengar i JBS – medan Länsförsäkringar, Nordea samt Första och Andra AP-fonderna har innehav i företaget.
SÅ SVARAR BANKERNA
Nordea
Katarina Hammar, chef inom ansvarsfulla investeringar på Nordea:
– Att bolag kopplas till avskogningsproblematiken ser vi som väldigt allvarligt. Hållbarhetsfrågan står mycket högt på vår agenda och vi är exempelvis med i ett investerarupprop för att just ställa krav på hur bolag hanterar avskogning. Kraven omfattar givetvis dessa innehav där vi också har direktdialog med flera av dem. Ett av bolagen har vi redan sedan en tid tillbaka satt i karantän och inga av bolagen finns med i Nordeas hållbarhetsfonder. Dessa krav omfattar bland annat mätbara och tidsbundna åtaganden som täcker hela leverantörskedjan samt att årligen rapportera exponeringen och hanteringen för att minska avskogning. Vi har även träffat representanter från brasilianska myndigheter i slutet på förra året för att diskutera problematiken kring avskogning. Det är viktigt att komma ihåg att Nordeas fondförvaltning är bland de största i Norden med investeringar i cirka 4000 företag världen över. På grund av detta blir totala investeringar i absoluta tal därför ofta större relativt andra aktörer även om vår exponering som andel av totala investeringar är densamma eller mindre.
SEB
Niklas Magnusson, pressansvarig:
– Genom SEB:s fondbolag SEB Investment Management har några av våra fonder i dagsläget tillsammans cirka 200 miljoner kronor investerade i de bolag du nämner. Av denna summa utgörs drygt hälften av SEB Listed Private Equity Funds innehav i Blackstone medan ungefär 25 procent är hållbara/etiska indexfonders innehav. Resterande summa finns i andra fonder (en indexfond och strategifonder).
Vi analyserar kontinuerligt bolagen vi investerar i utifrån flera parametrar, även hållbarhets- och miljöaspekter. Vi har i dessa analyser inte sett att bolagen som omnämns bedriver verksamhet som aktivt bidrar till exploatering av Amazonas, vilket vi naturligtvis inte vill vara en del av. I våra hållbarhetsfonder utesluter vi investeringar i ett antal branscher som vi anser inte medverkar till en hållbar utveckling och också i företag som inte lever upp till internationella överenskommelser när det gäller till exempel mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Det arbetet är komplext och det framkommer ofta motstridiga uppgifter kring företagens verksamheter. Därför samarbetar vi med flera ansedda experter för analys och verifiering. Detta är ett kontinuerligt arbete och vi tar tacksamt emot eventuella nya uppgifter.
Vi vill vara en ansvarsfull investerare, vilket inte bara innebär att utesluta investeringar utan också att påverka de bolag som vi investerar i till förbättringar. Det gör vi på flera sätt, när det gäller skövling av skog bland annat inom FN-initiativet PRI Investor Working Group on Sustainable Palm Oil.
Danske Bank
Anna Sundblad, presschef:
Vad är skälet till att era hållbara fonder investerar i bolag som kopplats till avskogningsproblematiken i Brasilien?
– När våra kunder ger oss förtroendet att förvalta deras tillgångar är det vårt uppdrag att skapa en konkurrenskraftig, riskjusterad avkastning på lång sikt. Att investera hållbart är naturligtvis också en viktig del av uppdraget. Det gör vi genom att ta hänsyn till företagets bolagsstyrning samt miljö- och sociala aspekter och genom att påverka bolagen via aktivt ägande och dialog.
Vi vill påverka genom att föra en dialog direkt med bolagen för att på så sätt åstadkomma en förändring och förbättring och därmed bidra till en positiv utveckling. Det är i egenskap av investerare och ägare som vi kan skaffa oss avgörande inflytande och påverka på riktigt. Vi väljer också regelbundet att avstå investeringar i bolag som vi upplever har stora hållbarhetsrisker och det görs utifrån väldefinierade processer som vi har.
Hur tror ni det rimmar med era sparares förväntningar sig på en etisk fond?
– Vi har självklart en viktig uppgift att informera våra kunder om hur vi arbetar med den här typen av frågor och vad vi tar hänsyn till i våra investeringar. När det gäller bolagen som nämns i er genomlysning har vi noterat att de har gjort publika åtaganden om att eliminera skogsskövling i sina leverantörskedjor, att de är undertecknare av Amazon Soy Moratorium, att de använder teknologier såsom satellitövervakning för övervaka sina leverantörer och att de avslutar samarbeten med leverantörer som inte lever upp till policys avseende skogsskövling. Det här är åtaganden som vi regelbundet bevakar.
Handelsbanken
Magdalena Wahlqvist Alveskog, vd Handelsbanken Fonder:
Vad är skälet till att era hållbara fonder investerar i bolag som kopplats till avskogningsproblematiken i Brasilien?
– Ja, det stämmer att det finns några sådana innehav bland våra indexfonder. Vår ambition är att alla våra indexfonder ska följa hållbara index och i dag förvaltas över 90 procent av våra indexfonder utifrån hållbarhetskriterier. Vi har kommit långt, men har en bit kvar.
När det gäller det här fallen har vi ännu inte metoder på plats för att fånga bolagen i vår passiva indexförvaltning. För att begränsa dessa hållbarhetsrisker arbetar vi med att påverka via dialog och är med i det internationella investerarinitiativet PRI Ceres Sustainable Forest, som driver på företagen för ökad transparens, stopp för avskogning och respekt för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.
Hur tror ni det rimmar med era sparares förväntningar på en etisk fond?
– Vi är glada över att så många av våra kunder tycker det är viktigt att deras sparande bidrar till en hållbar utveckling – det är också vår ambition i Handelsbanken Fonder. Vi håller med om betydelsen av att stora kapitalförvaltare riktar om sina investeringar för att begränsa avskogning och bedriver ett aktivt påverkansarbete. Vårt mål är att göra våra indexfonder ännu mer hållbara och utveckla vårt påverkansarbete. Vi jobbar så snabbt vi kan, men det är ett arbete som tar tid.
Sjunde AP-fonden
Johan Florén, chef kommunikation och ägarstyrning:
– Avskogningen i Amazonas är en stor utmaning värd att ta på allvar. Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi bygger inte på att välja ut specifika bolag. Vi köper hela marknaden så som den definieras av vårt index MSCI ACWI, i praktiken drygt 3000 bolag. Som hållbar investerare arbetar vi sedan med en kombination av svartlistning och aktivt ägande. Vi svartlistar bolag som kränker internationella normer gällande miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och korruption. I dagsläget ett sjuttiotal bolag. För bolagen du nämner har vi ingen information som binder dem till några normkränkningar. Däremot inledde vi engagement-arbete med några av dem under förra året med anledning av problemen i Amazonas.