Migrationsverkets svar: Kazakstan får besluta om Carolines skydd
Publicerad 2022-08-04
Caroline flydde till Sverige som femåring – nu ska hon utvisas.
Hennes enda band till hemlandet är en bror som flera gånger mordhotat henne.
Nu har Migrationsverket svarat på hur de motiverar sitt utvisningsbeslut.
– Det är helt absurt att det är förövarna som ska besluta om Caroline ska få skydd från förövarna, säger familjehemsmamman Veronika.
Aftonbladet har tidigare skrivit om Caroline, 15, som nyligen fått ett utvisningsbeslut. Hon flydde från Kazakstan tillsammans med sin mamma och syster för tio år sedan, efter att hon sett sin pappa mördas och själv utsattes för övergrepp.
Nu har Migrationsverket svarat på hur de motiverat beslutet.
– Vi förstår att hon har anpassat sig till Sverige, det räcker dock inte för att få stanna i Sverige, säger Lisa Danling, presskommunikatör på Migrationsverket.
Men enligt Karin Gyllenring, grundare och advokat på Asylbyrån finns skäl till att ändra beslutet. Ett av skälen är Carolines starka band till Sverige.
– Hennes anpassning till Sverige kan utgöra en särskild anledning att inte verkställa hennes utvisningsbeslut och att bevilja henne ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på 13 månader, säger Karin Gyllenring.
Enligt henne ska Migrationsverket vid prövningen ta hänsyn till alla sociala och kulturella band Caroline skapat i Sverige vid prövningen som kan utgöra humanitära skäl till att få stanna.
Caroline har aldrig varit tillbaka i sitt hemland, talar flytande svenska, har vänner här och går i svensk skola.
– I hennes situation menar jag att Migrationsverket visst har en möjlighet att bevilja henne uppehållstillstånd med hänvisning till hennes anpassning till Sverige, säger Karin Gyllenring.
Vid bedömning av ett barns vistelsetid och anknytning till landet bör ledning även kunna hämtas från Europadomstolens praxis, menar hon.
– Vad jag förstår så har Caroline vistats i Sverige i sammanlagt 10 år, då hon kom till Sverige som femåring och nu är 15 år gammal, säger hon.
I ett fall som togs upp i Europadomstolen har de fäst vikt vid att ett barn som tillbringat sina formativa år, 7 till 15 år, bör få stanna i landet om barnet till exempel utvecklat relationer där, och hänvisat till den mänskliga rättigheten till sitt eget privatliv.
”Hotbilden kvarstår inte”
När Caroline blev utsatt för övergrepp i hemlandet var det enligt hennes mamma för att kolleger till pappan, som utredde korruption i landet, vill ha tag i känslig information.
Och att genom hot om våld eller utfört våld ha som syfte att få tag i information, kan betyda att Caroline utsatts för tortyr enligt FN:s tortyrkonvention.
Migrationsverket menar att de inte ifrågasätter huruvida Caroline utsatts för övergrepp eller inte, men de anser inte att hon riskerar att utsättas igen.
– Caroline har utsatts för hot från enskilda personer, och det är i första hand upp till myndigheterna i Kazakstan att utreda det och ge henne skydd, säger Lisa Danling.
Familjehemsmamman Veronika Lindquist, som Caroline bott hos i tre års tid, förvånas över svaret.
– Korruptionen i Kazakstan har ju inte försvunnit under den här tiden. Det är helt absurt att förövarna ska besluta om Caroline ska få skydd från förövarna, säger Veronika.
Trots att Carolines bror, som finns kvar i Kazakstan, hotat Caroline till livet och att utsätta henne för nya övergrepp om hon återvänder, menar Migrationsverket att det inte finns någon risk för nya hot.
– Vi bedömer inte att det är en hotbild som kvarstår, säger Lisa Danling.
Och gällande hennes hälsotillstånd anser de inte att bevisningen räcker.
– Även om Caroline har kommit in med läkarutlåtanden och själv berättat att hon mår dåligt psykiskt, når det inte upp till kraven enligt lagstiftningen.
Men enligt Veronika har Caroline varit så traumatiserad av det som hände att hon inte kunnat berätta om händelsen förrän nu.
Hon vill att Migrationsöverdomstolen, den instansen där fallet ligger nu, ska ge dem en ny och rättvis prövning.
– Man har ju fått en liten gnista hopp efter alla fina reaktioner. Vi har fått flera hundra fler underskrifter till vår namninsamling, säger hon.
Enligt Migrationsöverdomstolen finns ett mål som är avslutat och ett som är öppet i Carolines fall. Det ska nu prövas enligt en lag som kallas 1219 – Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.